Begreppet demokratisk BNP

Trehundra år efter den vetenskapliga revolutionen har vi ännu inte lyckats enas om standardiserade mått och definitioner för ett av samhällets mest centrala begrepp: demokrati. Det innebär att samhället styrs av folket, men hur? Med tiden har demokratibegreppet blivit alltmer vagt och oprecist, i stil med begreppet ekonomi.

Men till skillnad från ekonomisk vetenskap har demokratisk forskning inte utvecklat standardiserade matematiska begrepp och teorier. Möjligen beror det på kravet att vetenskapen ska vara objektiv och värdeneutral.  Demokratibegreppet är ideologiskt överlastat och en neutral teori kan därför inte utvecklas.

Ekonomin har kommit att dominera samhällsvetenskapen i kraft av sina kvantitativa begrepps skenbara objektivitet. Pengar luktar inte, en krona är en krona oavsett vad den används till. Varje inköp uttrycker förvisso en värdering, men ekonomiska transaktioner går att beräkna matematiskt utan att bry sig om bakomliggande värderingar, och matematiken betraktas som neutral.

Tillväxt är ett ekonomiskt begrepp som har fått stor betydelse och som alla världens länder eftersträvar. Arabiska vårens folkliga revolutioner verkar snarare ha demokratisk tillväxt som mål, men utan matematisk standard kan vi inte uppskatta den demokratiska förändringen. Då ekonomins teorier och nyckeltal har använts med framgång borde vi definiera demokratin med analoga begrepp.

Motsvarigheten till pengar i det demokratiska systemet är röster. En röst är en röst, oavsett vad den används till. Utgångspunkten för demokrati är att alla röster är lika mycket värda, precis som alla kronor vid ett köp. Vi anser att alla ska ha rätt att köpa i princip vad de vill. Däremot pågår en kamp om vilka frågor vi ska ha rätt att rösta om och vilka som ska ha rätt att rösta.

Nationalekonomin utgår ifrån begreppet BNP, bruttonationalprodukt. På samma sätt kan demokratisk BNP beräknas som summan av alla röster i samhället på nationell, regional och kommunal nivå - både i de allmänna valen och i riksdag, landsting och kommunfullmäktigeförsamlingar.

Allmänna val hålls inte varje år. Beräkningen måste ske över en mandatperiod där alla röster läggs samman, både väljares och folkvaldas. Ju fler som deltar i demokratiska omröstningar och ju fler frågor vi beslutar om tillsammans, desto högre blir landets demokratiska bruttonationalprodukt.