ECTS relativa betyg - Alexanderhugget för svenska skolan

Målrelaterade betyg, friskolor och skolpeng - dessa tre skolreformer från 90-talet har tillsammans skapat instabilitet i skolvärlden. Konkurrensen har förflyttats från elever till skolor. Förr var det elever som tävlade om att vara bäst i klassen, nu är det skolorna som tävlar om elevernas skolpeng, och de skolor som kan dela ut höga betyg i kampen om eleverna blir vinnare.

Målrelaterade betyg har skapat en ojämlik konkurrens mellan skolorna. På tio år har antalet elever med toppbetyg i alla ämnen mångfaldigats, och majoriteten av skolorna som sätter toppbetyg är friskolor. Höga betygsmedelvärden skapar söktryck som i sin tur skapar positiva förväntningar, vilket gör att studiemotiverade elever söker sig till privata skolor och tar skolpengen med sig.

Argumentet för att införa målrelaterade betyg var att de mäter elevernas faktiska kunskaper och inte de relativa. Sidoeffekten har blivit betygsinflation och att eleverna faktiskt lär sig mindre. Sedan det målrelaterade betygssystemet infördes har elevernas kunskaper försämrats. När eleven kan läsa i betygskriterierna exakt vad den måste kunna så bryr de sig bara om att lära sig just detta. Det leder till instrumentell inlärning som minskar elevernas allmänkunskaper.

I Bolongaprocessen som startade 1999 har europas länder enats om ECTS, en gemensam och relativ betygsskala. Ett betygssystem bör både främja lärandet och ligga till grund för meritokratiska principer. Främsta nyttan med relativa betyg är att de skapar konkurrens i klassrummen som gynnar lärandet. De minskar också administrationen för lärarna, eftersom det är lättare att rangordna är att klassificera. Relativa betyg leder dessutom till en jämnare betygsfördelning mellan landets klasser och elever som upplever sig missgynnade av detta kan få upprättelse genom att skriva högskoleprovet.

I samband med gymnasiereformen Gy 2011 som startar i höst byter svenska gymnasiet ut sitt gamla betygssystem (IG-MVG) till det europeiska systemet ECTS med sju betygsnivåer. I samband med bytet har Sverige begärt dispens för att få sätta målrelaterade betyg. Hela övriga Europa - inklusive det omhuldade Finland - sätter relativa betyg. ECTS bygger på att studieresultaten rangordnas inom en klass. De godkända betygen indelas i fem undergrupper: de bästa 10% får betyget A, nästa 25% betyget B, följande 30% C, följande 25% D och den slutliga 10% får E. De som inte uppnår godkänt resultat indelas i två undergrupper, FX där litet arbete krävs för att bli godkänd och F där mycket arbete krävs.

Sverige har skapat världens mest konkurrensutsatta skolmarknad. En marknad tar bara hänsyn till kundens (elevens) intressen, men utbildning är en kollektiv nyttighet med positiva sidoeffekter som gynnar hela samhället. Eftersom marknaden inte tar hänsyn till dessa positiva sidoeffekter kommer den kollektiva nyttan att minska om skolmarknaden får vara helt fri. Duktiga elever klarar sig på egna meriter, men deras mindre studiemotiverade kamrater förlorar på skolornas konkurrens.

Genom att införa samma relativa betygssystem som övriga Europa har kan vi behålla både skolpengen och friskolorna men samtidigt undvika segregation. Chansen är självklart större för en elev att tillhöra de bästa tio procenten i en klass med blandade elever än i en klass med enbart studiemotiverade elever. De som siktar på höga betyg kommer därför av strategiska skäl att fördela sig jämnare i landets olika skolor. Studiemotivation är smittsamt. Om ambitiösa elever är jämnt fördelade i klasserna får vi en större kunskapstillväxt och minskade klyftor.

Att förespråka relativa betyg är närmast tabu eftersom de har fått symbolisera orättvisor i samhället. Relativa betyg tar visserligen inte hänsyn till elevens absoluta kunskapsnivå, men heller inte till hennes bakgrund, föräldrarnas förväntningar eller skolans status och ekonomiska intresse. Det är dock ingen svaghet utan en styrka. Om vi inte hindrar utvecklingen inom den svenska skolan kommer vi sannolikt gå mot sociala spänningar, högerpopulism och växande politiskt förakt som vi ser i Frankrike och andra länder med elitskolor. Byt därför bedömningsgrund till relativa betyg innan ECTS träder i kraft i samband med Gy 2011 höst.