Demoskops väljarbarometer för september

I Demoskops/Expressens första väljarbarometer för september är förändringarna i förhållande till augustimätningen små.

Avståndet mellan blocken ökar något igen och det skiljer nu 11,5 procentenheter till de rödgrönas fördel (48,4% mot 36,9%). Om vi istället jämför de två sidor som mest förekommer i regeringsdiskussionen, d v s Socialdemokraterna och Miljöpartiet kontra Alliansen så är läget 41,3% mot 36,9%. Just den matchen är alltjämt i högsta grad levande.

Att Alliansen med en och en halv vecka kvar till valet skulle bli större än de rödgröna är förstås ytterst osannolikt. Då räcker det inte med en rejäl spurt, det kräver snarare dramatiska omvärldshändelser som berör säkerheten eller ekonomin.

Att väljaropinionen nu snarast förefaller stabilisera sig är förstås en rejäl besvikelse för Allianssidan, som behöver alla signaler man kan få om att valet ska bli jämnt och spännande. De största frågetecknen inför valet ser nu ut att vara:

-  Kommer de rödgröna få egen majoritet?

-  Kommer Socialdemokraterna och Miljöpartiet tillsammans bli större än Alliansen?

-  Kommer något av riksdagspartierna åka ur riksdagen?

De senaste mätningarna antyder att de rödgröna kommer få svårt att få egen majoritet.

Moderaterna (22,2%, -1,2 procentenheter) tappar nu åter något. Även Folkpartiet (5,1%, -0,5) och Centerpartiet (4,6%, -0,1) tappar marginellt, medan Kristdemokraterna (5,0%, +1,4) går framåt.

Kristdemokraternas ökning antyder väljarna nu börjar ta valbeslut och att stödrösterna blir synliga. Kristdemokraterna har inte i Demoskops mätningar nått så höga nivåer sedan valet 2010. Traditionen att stödrösta på Kristdemokraterna har lång historik, medan motsvarande aktivitet för att stödja Centerpartiet inte har varit aktuell i samma utsträckning. Det ökar risken för tappad riksdagsstatus, men partiet har å andra sidan varit relativt stabilt över spärren under senare tid. Folkpartiets kräftgång fortsätter samtidigt som skolfrågan tillhör valets absolut viktigaste. Man är nu långt från att äga sakfrågan, d v s vara det parti som har störst förtroende i skolfrågor.  

På den rödgröna sidan prickar Socialdemokraterna (30,7%, +0,8 procentenheter) valresultatet från 2010 och man ökar marginellt i förhållande till den senaste mätningen. Små ökningar kan skönjas även för Vänsterpartiet (7,2%, +0,7)  och Miljöpartiet (10,6%, +0,8).

Sverigedemokraterna (10,8%, -1,4) tappar från den senaste mätningens toppnivå, men är alltjämt över 10% och tävlar med Miljöpartiet om positionen som tredje största parti. I förhållande till valet 2010 finns strömmar från samtliga riksdagspartier med undantag av Miljöpartiet. Bland de som då röstade på Sverigedemokraterna är lojaliteten mot partiet stor. Här syns inte något återflöde till Alliansen, medan några nu istället skulle rösta på Socialdemokraterna. Även Feministiskt Initiativ (2,5%, -0,5) går bakåt och når nu sin hittills lägsta nivå sedan vi började redovisa deras stöd. Möjligheterna att nå riksdagen börjar se alltmer avlägsna ut. Inför det perspektivet ökar partiets svårigheter att mobilisera väljare ytterligare.

Andelen osäkra har under de två senaste mätningarna varit lägre än under våren, som präglades av en mycket hög grad av osäkerhet. Att de 15,2% som nu betecknar sig som osäkra skulle ligga i potten som röster att fördela är något av en illusion. Här ska de som vill se större opinionssvängningar inte göra sig alltför stora förhoppningar. Upp emot 20% röstar inte, och en stor del av dessa återfinns i gruppen osäkra.  

För de två största partierna, Socialdemokraterna och Moderaterna, är stödet mellan könen relativt jämt fördelat. Moderaterna har även en åldersfördelning som liknar väljarbasen i stort, medan Socialdemokraterna lutar sig tungt mot äldre väljare. Liksom i det senaste valet har partiet också ett mycket begränsat stöd bland välutbildade storstadsbor, medan det omvända gäller för Moderaterna. Socialdemokraternas brist på stöd bland unga väljare kompenseras på den rödgröna sidan av Miljöpartiet och Vänsterpartiet som båda har ett starkare stöd bland unga än äldre.

Inget av de nu aktuella valmanifesten har haft möjlighet att få genomslag i mätningen.

Om undersökningen

• Målgrupp: Den röstberättigade allmänheten
  
• Fråga: Vilket parti skulle du rösta på om det var riksdagsval i dag? (Om ej svar ställs även de uppföljande frågorna:  Vilket parti lutar det mest mot för dig?/ Vilket parti tycker du är minst dåligt?)
  
• Undersökningsperiod: 25 augusti – 2 september 2014.
  
• Metod och urval: Telefonintervjuer i enlighet med standard för slumpmässiga befolkningsurval baserat på telefonnummer. För att tillförsäkra god representativitet kompletteras fasta med mobila telefonnummer. Utvald person i ett hushåll ersätts inte av annan person i samma hushåll.
  
• Antal genomförda intervjuer: 1 250.
  
• Vägning: För att justera för eventuella skevheter i urvalet vägs resultaten på kön, ålder, parti i senaste riksdagsval samt hushållsstorlek.
  
• Beställare: Expressen.
  
• Mätinstitut: Demoskop.
  
• Statistisk säkerhet: Inga signifikanta skillnader i förhållande till augustimätningen