Väljarbarometern för juni - Stödet för regeringspartierna rekordlågt

I Demoskops/Expressens väljarbarometer för juni fortsätter den tidigare negativa utvecklingen för regeringen: Stödet för regeringspartierna är nu rekordlågt och alliansen är alltjämt större än de rödgröna. Moderaterna är symboliskt större än Socialdemokraterna och Sverigedemokraterna tangerar sin högsta nivå .

Stödet för de rödgröna är nu 39,5 procent (-0,9 procentenheter) medan Allianspartierna stöds av 41,8 procent (+0,3). Skillnaden mellan blocken är alltså 2,3 procentenheter och för andra månaden i rad är Alliansen större än de rödgröna, denna gång med större marginal.

Socialdemokraterna (25,9%, -1,8 procentenheter) tappar för tredje månaden i rad medan Miljöpartiet (6,8%, +0,4) och Vänsterpartiet (6,8%, +0,5) går framåt något. På Allianssidan ökar Moderaterna (26,1%, +0,3) för tredje månaden i rad, om än marginellt i förhållande till majmätningen. Folkpartiet (4,7%, -0,6) och Kristdemokraterna (3,7%, -0,5) tappar, medan Centerpartiet (7,3%, +1,1) ökar och når sin högsta nivå sedan december 2006.

Efter en tillbakagång förra månaden ökar nu Sverigedemokraterna (15,7%, +0,7) på nytt och tangerar sin tidigare högsta nivå från april.

I förhållande till valet är förändringarna små, med nedgången för S som ett tydligt undantag. Partiet har tappat drygt fem procentenheter sedan valet. Samtidigt har M och SD i stort sett genomgående legat över valresultatet, medan tendenserna för de övriga partierna är mer otydliga.

Det låga stödet för Socialdemokraterna är notabelt av flera skäl. Det är den tredje lägsta nivån som Demoskop uppmätt för partiet, och tillsammans med stödet för MP har nu regeringspartierna endast en knapp tredjedel (32,7%) av väljarna bakom sig. Minnesbilden av Håkan Juholt är att stödet för S under hans partiledarera var rekordlågt, vilket är en sanning med modifikation. Visserligen uppmättes då den lägsta nivån (23,9%), men stödet för partiet under Juholt var i genomsnitt 28,9%, alltså tre procentenheter över nivån idag.

Sedan valet finns ett tydligt flöde från Socialdemokraterna till Moderaterna och delvis till Sverigedemokraterna. Det besvärliga för Löfven är att väljarbasen tenderar att smalna ytterligare då det finns ett nettotapp till både vänster och höger. S är just nu långt från att vara ett parti med stöd i de breda samhällsskikten. Liksom tidigare har man särskilt svårt att övertyga yngre, högutbildade och boende i storstad. Den nyligen genomförda partikongressen gav uppmärksamhet, men förefaller inte ha stärkt partiets position. Den aviserade långsiktiga planen om att reducera föräldrars möjligheter att välja hur de fördelar föräldraledigheten bidrar sannolikt inte till ett ökat stöd för partiet.

För statminister Stefan Löfvens del har förtroendet sjunkit successivt och även medialt ökar kritiken. Fokus på tidigare ifrågasatta uttalanden från statsministern bidrar till uppfattningarna om att han inte har kontroll på utvecklingen. Löfvens egna kommentarer om att han regerar på Alliansens budget adderar sannolikt inte heller till bilden av en statsman som behärskar situationen. Regeringsställningen och partnerskapet med MP har kostat S åtskilligt av väljarstöd och totalt sett måste situationen för både partiet och statsministern betecknas som ytterst besvärlig.

Att stödet för M nu successivt har ökat ska nog främst ses som en spegelbild av utvecklingen för S, inte minst då en stor del av väljarflödet rört sig från S till M.

Bland övriga partier är framförallt utvecklingen för C och KD värda att notera. Efter en besvärlig inledning har Annie Lööfs successivt stärkt sin ställning, men man ska komma ihåg att partiet under hennes ledarskap inte gjorde ett bättre val än under Maud Olofssons tid. Med den senaste noteringen stärks emellertid bilden av ett parti och en partiledare med framgång. Man har tappat en del av sin tidigare väljarbas, men lyckats ersätta dem med en större bas som hämtats inte minst från FP och KD, men även från MP. Totalt sett är C-anhängarna nu yngre, mer välutbildade och liberala än tidigare.

Turerna kring KD och partiledarskiftet tycks så här långt inte påverkat partiet tydligt i någon rikting. Man ligger kvar på en nivå som varit relativt normal under en längre tid, den här gången åter under spärren.

Om undersökningen:

• Målgrupp: Den röstberättigade allmänheten
• Fråga: Vilket parti skulle du rösta på om det var riksdagsval i dag? (Om ej svar ställs även de uppföljande frågorna: Vilket parti lutar det mest mot för dig?/ Vilket parti tycker du är minst dåligt?)
• Undersökningsperiod: 27 maj – 3 juni 2015.
• Metod och urval: Telefonintervjuer i enlighet med standard för slumpmässiga befolkningsurval baserat på telefonnummer. För att tillförsäkra god representativitet kompletteras fasta med mobila telefonnummer. Utvald person i ett hushåll ersätts inte av annan person i samma hushåll.
• Antal genomförda intervjuer: 1 250.
• Vägning: För att justera för eventuella skevheter i urvalet vägs resultaten på kön, ålder, parti i senaste riksdagsval samt hushållsstorlek.
• Beställare: Expressen.