Vem är egentligen höginkomsttagare – och vad gör svenskarna med en högre lön?

I debatten beskrivs ofta grupper i samhället som ”de rika”, ”de mest utsatta”, ”höginkomsttagarna” o.s.v., men vem är det egentligen man avser? Svaret är långt ifrån givet och handlar till stor del om vem man själv är och vilken utgångspunkt man har.

Inom ramen för DemoskopPanelen ställde vi frågan: ”Vid vilken nivå skulle du säga att en person betraktas som höginkomsttagare?” Det genomsnittliga svaret blir då 51 700 kronor. Samtidigt kan konstateras att en tredjedel anser att människor med inkomstnivåer mellan 25 000 och 35 000 kronor är att betrakta som höginkomsttagare. En av fyra anser å andra sidan att den nedre gränsen går vid 55 000 kronor.

Som förväntat finns ett mycket tydligt samband mellan den egna inkomsten och begreppet höginkomsttagare. Bland dem med en inkomst under 17 000 kronor per månad uppfattar man i genomsnitt att nivån för en höginkomsttagare börjar vid en månadslön av 46 600 kronor, medan de som tjänar över 50 000 kronor anser att det i genomsnitt krävs 76 000 kronor per månad.

För yngre och kvinnor börjar föreställningen om vad en höginkomsttagare är på en lägre nivå än vad den gör för män och äldre.

För heltidsanställda i Sverige är, enligt Eurostat, en medianinkomst cirka 27 500 kronor. Det skiljer alltså cirka 24 000 kronor mellan medianinkomsttagare och den genomsnittliga höginkomsttagaren. Efter skatt blir skillnaden i disponibel inkomst drygt 13 000 kronor.

Huruvida skillnaden i nettoinkomst mellan medianinkomsttagaren och höginkomsttagaren är stor eller liten kan säkert diskuteras. Oavsett uppfattning i den frågan är det intressant att närmare studera på vilket sätt människor använder sina högre inkomster. Till del beror det förstås på hur olika faser i familjebildning sammanhänger med inkomstnivåer och behov, men det handlar även om de personliga val som inkomsten ger utrymme för.

Stigande inkomster innebär att människor spenderar mer på alla större poster som finns i en hushållsbudget. Den som tjänar 300 000 – 399 000 kronor lägger exempelvis cirka 5 200 kronor på den största utgiftsposten boende, medan motsvarande för den som tjänar över 600 000 kronor är cirka 7 000 kronor, alltså 1 800 kronor mer. Matkostnaden ökar med cirka 1 000 kronor, liksom bilkostnaderna. Kostnader för semester ökar med 1 500 kronor, men den absolut största skillnaden avser sparandet, där de som tjänar 300 000 – 399 000 kronor i genomsnitt lägger 2 700 kronor, medan de som tjänar över 600 000 kronor lägger cirka 7 200 kronor, alltså 4 500 kronor mer.

Ett annat sätt att studera skillnaderna är att granska de relativa nivåerna och hur prioriteringarna och marginalkonsumtionen förändras vid stigande inkomst.

De med lägre inkomster lägger nästan hälften av de disponibla inkomsterna på boende och mat, medan motsvarande för de som tjänar över 600 000 kronor är ungefär en tredjedel. Medianinkomsttagaren lägger drygt 10 procent på sparande och 4 procent på semesterresor, medan motsvarande för de med inkomster över 600 000 kronor är 20 respektive 7 procent.

I korthet kan konstateras att större inkomster framförallt ger en större ekonomisk uthållighet genom ökat sparande och att upplevelser i form av semesterresor och fritidsaktiviteter får mer prioritet.

Om undersökningen

4 398 intervjuer, slumpmässigt rekryterad webbpanel, 26/1–2/3 2015. Undersökningen är genomförd med hjälp av DemoskopPanelen, Demoskops omfattande årliga värderings- och livsstilsundersökning som används till att analysera en lång rad komplexa attityd- och beteendetrender i samhället. Kontakta oss för att få veta mer om hur DemoskopPanelen kan användas för att analysera dina frågeställningar.