Forskningsstudie visar lovande resultat för ny behandling av typ 1-diabetes

Pressmeddelande från Uppsala Universitet 2015-07-30

I en ny studie från Uppsala universitet har forskare framgångsrikt använt antiinflammatoriska cytokiner för behandling av typ 1-diabetes. Studien visar att om diabetessjuka möss fick interleukin-35 gick sjukdomen tillbaka eller botades genom att en normal blodsockernivå och immuntolerans bibehölls. Resultaten publiceras i open access-tidskriften Scientific Reports (Nature Publishing Group).

Typ 1-diabetes är en kronisk sjukdom som gör patienten beroende av dagliga injektioner av insulin. I Sverige diagnostiseras ungefär två nya sjukdomsfall om dagen. Insulin är ett hormon som produceras av betacellerna i bukspottskörteln och behövs för att förhindra en skadlig förhöjning av blodsockernivån.

Den exakta orsaken bakom typ1-diabetes är ännu inte känd. Den anses dock vara en autoimmun sjukdom, ett sjukdomstillstånd som uppstår då kroppens egna immunsystem av misstag attackerar och förstör friska celler. Vid typ 1-diabetes triggar förmodligen en infektion och/eller okända faktorer igång immuncellsattacken, vilket slutligen leder till en otillräcklig insulinproduktion.

Studiens försteförfattare, Dr Kailash Singh, är doktorand i en forskargrupp som leds av Stellan Sandler, professor vid institutionen för medicinsk cellbiologi, Uppsala universitet. I den nya studien har han tillsammans med kollegor studerat immunreglerande t-celler hos musmodeller med typ 1-diabetes. Studien visar att vid typ 1-diabetes ändrar de immunreglerande T-cellerna sin funktion genom att producera proinflammatoriska destruktiva proteiner istället för antiinflammatoriska proteiner så som interleukin-35 (IL-35).

- Det här tyder på att ”the good guys have gone bad” tidigt i utvecklingen av typ 1-diabetes och därför förstör våra immunceller betaceller, säger Kailash Singh.

Studien visade också att koncentrationen av IL-35 var lägre hos patienter med typ 1-diabetes jämfört med friska individer. Dessa fynd kan tyda på att IL-35 kan spela en avgörande roll för typ 1-diabetes även hos människor. Dessutom har forskargruppen hittat en tidigare okänd mekanism som förklarar hur de immunreglerande T-cellerna ändrar sitt öde under typ 1-diabetes.

Forskargruppen undersökte om IL-35 också kunde stävja utvecklingen av typ 1-diabetes och få etablerad typ 1-diabetes att gå tillbaka. För att framkalla typ 1-diabetes hos möss injicerades dessa med ämnet streptozotocin. Mössen utvecklade tecken på typ 1-diabetes och ökade blodsockernivåer liknande de hos människor med sjukdomen. Injektioner med IL-35 efter framkallandet av typ 1-diabetes förhindrade utvecklingen av sjukdomen. Anmärkningsvärt nog visade sig injektioner av IL-35 normalisera blodsockerkoncentrationen hos möss som var diabetiker i två dagar.

Vidare testades också IL-35 framgångsrikt på en annan modell av typ 1-diabetes kallad non-obese diabetic mouse (NOD). Avbrytandet av behandlingen med IL-35 ledde inte heller till att sjukdomen återkom i de två djurmodellerna.

- Så vitt vi vet är vi de första att visa att IL-35 kan få etablerad typ 1-diabetes att gå tillbaka i två olika musmodeller och att koncentrationen av detta särskilda cytokin är lägre hos patienter med typ 1-diabetes än hos friska individer. Vi bidrar också med kunskap om en nyupptäckt mekanism: hur immunreglerande T-celler ändrar sitt öde under ett autoimmunt tillstånd, säger Kailash Singh.

Forskningen har letts av professor Stellan Sandler, Dr Kailash Singh och Dr Lina Thorvaldsson i samarbete med professor Per-Ola Carlsson och Dr Daniel Espes vid institutionen för medicinsk cellbiologi vid Uppsala universitet.

Singh, K. et al. (2015) Interleukin-35 administration counteracts established murine type1 diabetes – possible involvement of regulatory T cells. Sci. Rep. 5, 12633; DOI: 10.1038/srep12633

På bild: En representativ bild av cellöar från möss med diabetes som inte fick behandling med IL-35 (vänster) och de som fick IL-35 (höger). Den bruna färgen representerar insulinproducerande betaceller (foto: Kailash Singh)

Studien är delfinansierad av Diabetesfonden.