Ny rapport granskar om svensk exportpolitik tar hänsyn till mänskliga rättigheter

Regeringen behöver göra mer för att säkerställa att svensk exportpolitik inte bidrar till kränkningar av mänskliga rättigheter. Det visar en ny rapport som Diakonia och svenska Amnesty presenteras idag, tisdag, i Almedalen.
- När den svenska staten backar upp affärer i miljardklassen med regimer och företag i länder som Syrien och Iran måste man säkerställa att det inte sker på bekostnad av mänskliga rättigheter, säger Bo Forsberg, Diakonias generalsekreterare.

I december 2003 beslutade en enig riksdag om en svensk Politik för Global Utveckling (PGU). Beslutet innebar att alla politikområden, inklusive handel, ska främja mänskliga rättigheter. I februari 2011 presenterade Diakonia och Amnesty en rapport som granskade i vilken utsträckning de svenska exportorganen Svensk Exportkredit (SEK) och Exportkreditnämnden (EKN) säkerställer att svenska affärer med utlandet inte underminerar mänskliga rättigheter. De statliga organen ansvarar gemensamt för hur hundratals miljarder statliga kronor används. Rapporten visade på klara brister i uppföljningen av hur affärerna påverkar respekten för mänskliga rättigheter.

I ”Export till priset av mänskliga rättigheter - uppföljning juli 2012” följer Diakonia och Amnesty upp om statens styrning av exportfrämjandet och i de statliga exportkreditorganen SEK och EKN förbättrats sedan den tidigare granskningen.

Trots att institutionerna har som uppdrag att ta ”hänsyn till” eller ”beakta” mänskliga rättigheter går det inte att granska hur organen gjort bedömningar kring mänskliga rättigheter i olika affärer. Rapporten innehåller också en sammanställning som visar att summorna som går till affärer med länder som har omfattande och grova brott mot mänskliga rättigheter ökat från 3,4 miljarder 2001 till 24 miljarder 2011. Lån och exportkrediter har även getts till försäljning av telekomutrustning eller annan export med stora risker för att de kan bidra till brott mot mänskliga rättigheter. 

- Svenska staten har åtagit sig att respektera mänskliga rättigheter - om man då väljer att ge stöd till kommersiell verksamhet måste det vara på villkor att verksamheten sker med respekt för mänskliga rättigheter, säger Lise Bergh, generalsekreterare på svenska Amnesty. 

Rapporten ger en rad konkreta förslag till förbättringar:

• Regeringens instruktioner måste bli tydligare. Uppdrag och ägardirektiv till de statliga organen måste tydlig ange att Sveriges internationella skyldigheter på människorättsområdet också gäller EKN och SEK. 
• Organen måste utveckla policys i relation till Politik för global utvecklings perspektiv som gör det möjligt att utvärdera varje enskild affär. De konsekvensanalyser som görs avseende en affärs inverkan på mänskliga rättigheter måste bli offentlig så att man kan se att riktlinjerna följts.
• Insynen i den exportfrämjande verksamheten måste utvidgas radikalt. Regeringen måste se över institutionernas öppenhetsprinciper och vid behov ändra lagstiftningen. Eventuella undantag bör vara snävt dragna och tydligt definierade

Först när dessa förbättringar har genomförts är det möjligt att ställa regering och riksdag till svars. Rapporten noterar att de undersökta organen har börjat ta steg i rätt riktning. Nya policys och processer har utvecklats och transparensen har ökat, särskilt hos EKN.

Rapporten presenteras på ett seminarium i Almedalen idag tisdagen den 3 juli kl 13.00 till 15.00 i Högskolan på Gotland, Cramérgatan 3, D22.

För mer information kontakta:
Magnus Walan, senior policyrådgivare på Diakonia 070-853 93 05
Lisa Olsson, pressekreterare svenska Amnesty 070-433 09 16
Erika Bergman, pressekreterare på Diakonia 073-442 14 84