Stora mörkertalet: Över tre miljoner svenskar kan drabbas av bedrägeri varje år

Bedrägeribrotten har ökat markant, och 2023 går mot att bli ett av de värsta åren någonsin. Samtidigt kan det vara så lite som var tionde bedrägeri som rapporteras in. Detta visar en Sifo-undersökning gjord på uppdrag av försäkringsbolaget Dina Försäkringar. – Det finns troligen ett enormt mörkertal, kommenterar Mia Winberg, försäkringsexpert på Dina Försäkringar.

Varje år anmäls cirka 200 000 bedrägerier i Sverige enligt Brå, en siffra som bara har ökat de senaste åren. Och 2023 utgör inget undantag. Fram till oktober hade det inkommit närmare 197 000 anmälningar. Det innebär att förra årets siffra redan är slagen, och att det troligen kommer att sluta på nivåer jämförbara med toppåren 2018 och 2019.

Samtidigt visar nu en undersökning från Dina Försäkringar att antalet bedrägeribrott sannolikt är avsevärt högre än vad den officiella statistiken visar. I undersökningen, utförd av Kantar Sifo med 1 083 svenskar i åldern 18-79 år, svarade nästan hälften (47 %) att de hade blivit utsatta för bedrägeri det senaste året. Om detta återspeglar hela befolkningen indikerar det att cirka 3,6 miljoner svenskar drabbas av bedrägeri årligen.

– Det är inte ovanligt att känna skam och skuld när man utsätts för bedrägeri, vilket gör att många brott aldrig polisanmäls. Det här gäller kanske framför allt romansbedrägerier och bedrägerier riktade mot äldre, där många kanske tänker att ”jag får skylla mig själv”. Men det är ingen skam att bli lurad, det kan hända vem som helst, säger Mia Winberg, försäkringsexpert på Dina Försäkringar.

Mia Winberg menar också att det kan vara så att många inte ser någon idé i att anmäla.

– Bedrägeribrott är generellt svåra att utreda och klaras relativt sällan upp, och det kan nog påverka benägenheten att anmäla. En annan faktor kan vara att bedrägerier nästan har blivit en naturlig del av vår vardag. Så länge man inte drabbas ekonomiskt reagerar man kanske inte så mycket på falska sms och bluffmejl, säger hon.

Undersökningen tyder på att risken för att utsättas för bedrägeri ökar mellan åldrarna 18 och 64, för att därefter minska något. Det finns även geografiska skillnader. I de tre storstadsregionerna uppger 53 procent att de varit offer för bedrägeri det senaste året, jämfört med 44 procent i övriga landet. Vidare visar siffrorna på att de med högre inkomster, över 50 000 kr/mån, drabbas i större utsträckning.

Svar från undersökningen

Har du under det senaste året blivit utsatt för bedrägeriförsök via telefon, e-post, SMS eller på något annat sätt?

Anmälda bedrägerier jan-okt

Förklaring av olika sorters bedrägeri

Bedrägeri genom social manipulation
Så kallad social engineering. Gärnings­personen tar kontakt med en person och förmår hen att begå eller låta bli att begå en handling genom att utnyttja en förtroende­relation, i syfte att ge ekonomisk vinning till gärnings­personen.

Romansbedrägeri
Gärningspersonen inleder en kärleks­relation eller liknande relation med en person, genom fysisk kontakt eller via internet, i syfte att vilseleda hen till handling som innebär ekonomisk vinning för gärnings­personen, exempelvis att genom olika förevändningar förmå personen att låna ut eller skänka pengar till gärnings­personen.

Investeringsbedrägeri
Gärningspersonen vilseleder en person att investera i något (till exempel finansiella instrument eller företag) som inte existerar, inte har något värde, har lägre värde än utlovat eller är väldigt svårt att värdera, i syfte att ge ekonomisk vinning till gärnings­personen.

Befogenhetsbedrägeri
Gärningspersonen kontaktar en person­/organisation/­ett företag och utger sig för att ha befogenheter, t ex utger sig för att vara ekonomichef på det utsatta företaget, eller bank­tjänsteman på den utsattes bank, och därigenom förmår den kontaktade till handling som ger ekonomisk vinning till gärnings­personen. Exempelvis vd-bedrägeri och vishing.

Bedrägeri genom social manipulation av annan typ
Bedrägeri genom missbruk av förtroende­relation av annan typ än ovanstående (romansbedrägeri; investerings­bedrägeri; befogenhets­bedrägeri). Exempelvis barnbarns­bedrägeri eller arvs­bedrägeri, där gärnings­personen kontaktar äldre personer och utger sig för att vara ett barnbarn, eller lurar personer att tro att en avlägsen släkting dött och att ett arv väntar, och därigenom förmår personen till handling som ger ekonomisk vinning till gärnings­personen.

Annonsbedrägeri
Gärningspersonen vilseleder en intresserad köpare genom att via en annons erbjuda en vara eller tjänst till försäljning eller uthyrning. Efter att betalning ägt rum har leveransen uteblivit helt eller så har en falsk/felaktig vara levererats. Ett annons­bedrägeri kan även ske genom att gärnings­personen agerar som en intresserad köpare till det som erbjuds via annons, i syfte att komma över pengar från säljaren eller det som erbjuds via annonsen utan att erhålla betalning till säljaren.

Identitetsbedrägeri ­– köp/lån/av annan typ
Kallas även kreditbedrägeri. Gärnings­personen köper olovligen en vara/tjänst eller tar ett lån, eller liknande, med någon annans identitet (exempelvis namn eller personuppgifter). Även bolag kan användas som låntagare för att sedan sättas i konkurs.

Fakturabedrägeri
Gärningspersonen vilseleder en person eller ett företag att betala en faktura för en vara eller en tjänst som personen/företaget inte har beställt. Faktura­bedrägeri med kontakt har föregåtts av någon form av kontakt med den utsatte, exempelvis genom telefon­försäljning, där faktura­mottagaren blir vilseledd att exempelvis ingå ett avtal med avsändaren. Faktura­bedrägeri utan kontakt kan exempelvis ske genom utskick av så kallade bluffakturor.

Kortbedrägeri (bank, betal- och kreditkort)
Gärningspersonen använder någon annans fysiska bankkort, betalkort eller kreditkort för att olovligen genom­föra köp av vara eller tjänst, alternativt göra uttag av kontanter. Ett kort­bedrägeri kan även ske genom att gärnings­personen har kommit över kort­uppgifterna, exempelvis genom skimning eller genom att fotografera kortets fram och baksida. Kort­bedrägeri med fysiskt kort är en transaktion (köp, uttag etc.) genomförd i direkt interaktion med säljare eller från uttags­automat, där köparen/den som har kortet är fysiskt närvarande och kortet är synligt och används vid transaktionen. Det handlar om kort som tillhör någon annan och har blivit upphittat eller stulet, eller förfalskade kort. Vid kort­bedrägeri utan fysiskt kort har en transaktion genomförts via internet eller på annat sätt, där köparen/den som har kortet­/kortuppgifterna inte är fysiskt närvarande, och där något fysiskt kort inte är synligt, men kortdata används vid trans­aktionen.

Försäkringsbedrägeri
Bedrägeri mot försäkrings­bolag. Gärnings­personen har genom sitt agerande fått ersättning för en skada som inte inträffat eller medvetet skaffar sig en högre ersättning vid skada än vad hen är berättigad till, alternativt överdrivit värdet på något som stulits eller gått sönder.

Bedrägeri mot försäkringskassa etc.
År 2007 trädde bidragsbrotts­lagen i kraft och började tillämpas för bedrägerier som begås mot vissa statliga och kommunala myndigheter. Ett vanligt exempel är att någon skickar in en ansökan om tillfällig föräldra­penning avseende vård av sjukt barn, men arbetar som vanligt.

Snyltningsbrott
Gärnings­personen tillgodogör sig husrum, förtäring, transport eller annat som tillhanda­hålls under förutsättning av betalning, utan att betala för sig.

Grovt fordringsbedrägeri
Gärningspersonen riktar betalnings­uppmaningar till en vidare krets i syfte att vilseleda till handling som innebär vinning för gärnings­personen och skada för mottagarna, och förfarandet har avsett betydande värde.

Källa: Brå

Var uppmärksam om du:

• Får meddelande om att en kreditupplysning är gjord utan att du har lämnat in en låneansökan eller liknande.
• Upptäcker att ett för dig okänt mobilnummer är registrerat på dig.
• Får telefonsamtal, e-post eller brev om produkter som du inte har beställt.
• Inte får någon post eller ett meddelande om adressändring.
• Får fakturor eller inkassokrav där du inte känner igen avsändaren.
• Upptäcker oväntade transaktioner på kortfakturor eller bankkonton.
• Får okänd bankutskrift.
• Får ansökningsblanketter om lån eller krediter som du inte ansökt om.
• Får avslag på lån och krediter.

Källa: Dina Försäkringar

Om undersökningen
Undersökningen genomfördes i Kantar Media webbpanel (Sifopanelen) under perioden 8–12 november 2023. Totalt intervjuades 1083 personer i åldern 18–79 år. Webbpanelen är riksrepresentativt rekryterad utifrån slumpmässiga urval. Det förekommer ingen självrekrytering i Kantar Medias webbpanel (Sifopanelen).