Socialtjänsten i Pajala kommun följer nu upp HVB-placerade barn och unga och deltar i nationell uppföljning

Socialtjänsten i Pajala kommun inför uppföljningsplattformen dioevidence™ för målgruppen barn och ungdomar som placerats på vård och boende, HVB (UBU-VB).

Modulen UBU-VB består av 96 frågor för uppföljning av vård och boende som gäller barn/ungdomar. Frågorna besvaras av socialsekreterare, barnet/ungdomen och vårdnadshavaren efter avslutad placering. 

Frågorna ställs vid ett eller flera avslutande uppföljningssamtal med barnet/ungdomen och vårdnadshavaren, var för sig. 

Svaren lagras anonymt i en nationell databas åtkomlig av socialsekreterare i alla deltagande kommuner. Det är endast resultatet på aggregerad nivå som kan analyseras. Enskilda svar från en specifik uppföljning kan inte följas upp. 

Syftet med UBU-VB är att socialsekreterare skall kunna dela med sig av sin egen, barnet/ungdomens och vårdnadshavarens erfarenhet och uppfattning av en viss placering med en specifik bakgrund. Detta gör att man på nationell nivå kan ta tillvara på erfarenheter från tidigare placeringar, och även kunna påverka kommande placeringar med dessa erfarenheter. Detta arbetssätt lägger nu grunden till en lokal samt nationell erfarenhets- och kunskapsbank. 

Analyser görs i realtid. Detta innebär att alla deltagande kommuner har tillgång till samtliga svar i samma stund som socialsekreteraren har avslutat inmatningen av en enkät och sparat denna. 

När man gör analyser kan man i stapelform se svaren på alla frågor (för alla deltagande kommuner). 

Man kan även göra korskopplingar mellan två frågor för att se hur svaren för en viss fråga byggs upp av svaren på en annan fråga, t.ex. "åldersfördelningen för pojkar" och "åldersfördelningen på flickor" eller "Orsak till placering för ett specifikt lagrum". 

Man kan även se betygslistor med medelbetyg för alla betygsfrågor fördelade på de olika bakgrundsfrågorna. T.ex. "Hur bra uppfattas respektive behandlingshem att vara på att hjälpa till med skolarbete." eller "Hur förändrades barnets/ungdomens psykiska hälsa beroende på vilken diagnos barnet har. 

Valfria filtreringar kan göras för att välja ut ett visst typ av svar för vidare analyser. T.ex. om man bara vill studera "pojkar" som är "äldre än 15 år" med diagnosen "autism". 

Syftet med uppföljningen

- UBU-VB gör barnet/ungdomen och vårdnadshavaren mer delaktiga och ger socialsekreteraren en struktur för intervjuerna 
- UBU-VB visar vilka boenden som förefaller ha god effekt utifrån barnet/ungdomens problematik, 
- UBU-VB ökar kunskapen om vård och boenden, resultatet kan jämföras även med andra kommuner 
- UBU-VB kan användas som stöd vid upphandling av vård och boenden, 
- UBU-VB ger förutsättningar för att ta fram mål för verksamheterna som kan följas upp utifrån brukarnytta, 
- UBU-VB bidrar till ökad kvalitet och att ekonomiska resurser kan utnyttjas bättre, ökad träffsäkerhet vid val av vård och boenden. 

Vad är dioevidence™?

dioevidence™ är en modulär uppbyggd uppföljningsplattform för kommuner som kan hantera valfritt område.

Lokal och nationell systematisk uppföljning inom sociala områden

Diosentic Systems är ledande på lokal och nationell systematisk uppföljning i realtid inom sociala områden, såsom vuxna, barn och unga, personer med funktionsnedsättning och anhöriga. Uppföljningsplattformen dioevidence™ används av kommuner för insamling, lagring och analys av utfall för att öka kvaliteten i verksamheten vilket betyder att brukarna kan ges bättre anpassade insatser och en god vård. Diosentic började sin verksamhet 1994.

Alla verksamheter kan följas upp med dioevidence™ 
Individ- och familjeomsorg, funktionshinder, anhörigas livssituation, skola och förskola, äldreboenden, hemtjänst, arbetsmarknad och sysselsättning, försörjningsstöd, integration, hälsa och sjukvård, kriminalvård, m.fl. 

Nationella Utvecklingsråd inom Sociala Områden (NUSO)

Uppgiften för utvecklingsråden är att säkerställa utveckling, kvalitetssäkring och långsiktig förvaltning av uppföljningsmetoderna för de olika målgrupper av klienter/brukare som följs upp. Metoderna är framtagna av professionen för professionen i en omfattande process mellan socialarbetare, chefer och forskare. Utvecklingsrådens medlemmar utgörs av representanter för regionala FoU enheter/högskolor och praktiker (chefer/socialarbetare) från deltagande kommuner och län. Mer info om NUSO.