Gå direkt till innehåll

Regioner: Värmdö

  • Måsungarna lämnar boet tidigt och föräldrarna finns oftast i närheten och matar.

    Låt djurungarna vara!

    Den här lilla måsungen ser ensam ut men är inte övergiven som många tror. Personal på ett kontor i närheten kontaktade Djurens Ö om den ”övergivna” måsungen. De var övertygade om att den verkligen var övergiven. Trots försök att övertala dem att låta den vara ville de absolut ta hand om den. Djurens Ö åkte till platsen och väntade för att se vad som skulle hända. Efter en stund kom mamman med mat.

  • Sälkutarna på bilden väger cirka 10-12 kg och skulle normalt väga 30-40 kg. Även om de är underviktiga finns chans att de kan klara sig beroende på om de lärt sig jaga och hitta fisk.

    Utsvultna och undernärda sälkutar - ett sorgligt vårtecken

    Nu är perioden inne då smala och vilsna sälkutar kan siktas på land. Sälkutar som är undernärda och inte har hunnit få ett tillräckligt stort fettlager fryser när de vistas i vattnet. De tar sig då upp på land och är ofta både utmattade och undernärda. Är de kraftigt undernärda kan de uppträda förvirrat.

  • Paddhonan på bilden är en kämpe, trots förlorat framben kom hon i bra fart haltandes mot den farliga vägen med sin hane på ryggen. Hon fick hjälp av grodpatrullen att ta sig över vägen till träsket dit de vandrar för parningslek.

    Djurens Ö firar tio år för groddjuren

    Djurens Ö:s årliga grodräddning är i full gång och i år firar organisationen tio år på fältet med att hjälpa de hotade groddjuren. Varje år under april månad vandrar grodor, paddor och salamandrar till vattendrag för att leka. Men vandringen innebär livsfara för groddjuren om en trafikerad bilväg ligger mellan habitatet där de bor och vattnet dit de måste vandra.

  • Svanhonan väntar utanför butiken i hopp om att få lite mat.

    Hannen blev dödad när svanparet sökte efter mat

    Svanparet var en populär syn när de varje dag väntade utanför matbutiken för att få bröd och bullar. De hade svårt att hitta mat i kylan och promenerade varje dag till affären och passerade då en trafikerad väg. Sorgligt nog blev hanen påkörd och dödad. Nu gällde det att inte honan skulle gå samma öde till mötes.