Ny Djurens Rätt-rapport: Det glömda djurplågeriet – miljarder fiskar till mat, djurförsök och underhållning

Fisk är gott och nyttigt. Att fiska är ett stort sommarnöje. Många uppskattar också ett litet akvarium hemma. Fiskar behandlas som känslolösa ting med kort minne. Djurens Rätts rapport Under ytan visar den senaste forskningen som vederlägger många fördomar om fiskar.

 Fiskar minns bara tre sekunder och är korkade. Sanning: Det finns över 30 000 kända arter av fiskar. Många av dem är sociala, hjälpsamma, har gott minne och förmåga till logiskt tänkande. Guldfiskar till exempel har ett utmärkt minne på minst ett år. Många bygger avancerade bon och har egna lokala kulturer. De känner igen många av sina stimmedlemmar.

 Fiskar känner inte smärta, speciellt inte i munnen. Brittiska forskare har nyligen bevisat att fiskar känner smärta. De undersökte just smärtreceptorer i läpparna på vanliga "matfiskar". Nu vet man också att fiskar upplever stress, rädsla och ångest på samma sätt som andra djur.

 När fiskar dör i luften plågas de inte. Kvävning är ingen lätt och kvalfri död för de 5-6 miljarder vilda fiskar som fångas varje år bara i Sverige.

 Odlade fiskar, särskilt ekologiska fiskar, har det bra. Fiskar instängda i odlingar får inte sina naturliga behov tillgodosedda. Odlade fiskar får ofta missbildningar och angrips av parasiter. Transport och slakt av fiskar är inte heller särskilt humant, fiskarna svälts flera dagar i förväg och slaktmetoden är vanligen koldioxid i vatten, en metod som orsakar desperata flyktförsök och en dödskamp på flera minuter.

 Djurförsök på fiskar är inte plågsamma.  De 6,7 miljoner fiskar i som användes i djurförsök i Sverige under 2006 utsattes främst för provfiske men även märkning, beteendestudier, dissektioner, giftighetstester med mera. Förutom de vanliga plågsamma fångstmetoderna prövas även elchocker och undervattenssprängningar.

 Sportfiske där man släpper tillbaka fiskarna är inte plågsamt. Sport- och fritidsfiske utövas av runt en miljon svenskar. Att bli fångad med en krok i munnen eller matstrupen och ofta med en medvetet utdragen dragkamp tvingad till ett ställe där man inte kan andas är mycket plågsamt. Bulefiske och catch-and-release är två andra grymma fiskemetoder. Av de fiskar som släpps efter fångst dör ungefär hälften inom tolv timmar.

 Svenska fångstmetoder är humana. Trål, ryssja, garn, långlina - alla de olika fångstmetoderna innebär ett stort lidande för fiskarna. De för små fiskarna släpps tillbaka i vattnet men dör oftast inom kort av skador, stress och utmattning efter tiden i fångstredskapet. Fiskarna som fångas kvävs oftast till döds.

 Fiskar är lättskötta som sällskapsdjur och mår bra. I svenska hem finns 6,5 miljoner akvariefiskar - fler än alla andra sällskapsdjur tillsammans. Några av problemen för dem är för små utrymmen, felaktigt foder, rovfiskar tillsammans med bytesdjur och fel vattenmiljö (som fel pH, temperatur, syrehalt), vilket är den vanligaste dödsorsaken hos akvariefiskar.

 - Det är enorma mängder fiskar, flera miljarder, som dör varje år bara i Sverige. Det sker under plågsamma former och inte ens KRAV-fiskar är förskonade. Vilda djur, inbegripet fria fiskar, omfattas idag inte av djurskyddslagen. Det finns ingen vettig anledning att behandla fiskar så mycket sämre än andra djur. Tänk om man fångade fåglar på samma sätt som fiskar. Om fiskar kunde skrika tror jag inte att fiskutnyttjandet vore lika utbrett, säger Lena Lindström, rapportförfattare och sakkunnig om djur i livsmedelsindustrin på Djurens Rätt.

 Presskontakt: Lise-Lott Alsenius 070-649 20 41

Lena Lindström 0738-152963