Polarisering - en samhällstrend

Vi ser ett flertal drivkrafter bakom denna trend. En av de viktigaste är sociala medier. När vi kommunicerar i sociala medier har vi kort tid på oss att säga vad vi vill ha sagt. Det är svårt att utveckla mer komplexa resonemang. Dessutom har det blivit mer klart för oss att hur vi kommunicerar och vad vi står för är en del av vårt personliga varumärkesbyggande. Därför vill vi kommunicera var vi står i olika frågor. Och det är ju inte speciellt spännande att säga att ”jag tycker lite både och”. Istället tvingas vi allt tydligare ta ställning ”för eller emot”.

Vi ser också inom traditionell media att det blir viktigare att vara enkel och snabbkommunicerande. Inom media handlar det, i allt större omfattning, om att skapa klickmonster som gör att vi exponeras för reklambudskap. Det driver media till att bli mer en ”tyckonomi” vilket innebär att journalister själva tvingas att ta ställning och de som blir intervjuade eller speglade i media tvingas också att i högre grad representera ”för eller emot” något. Det är ju reklamen som i allt högre omfattning finansierar media. Och för att skapa klickmonster krävs kortfattade enkla budskap som även är lite provocerande.

Group Thinking

Det finns ett begrepp inom psykologin som kallas group thinking vilket lätt leder till gruppolarisering. Fenomenet handlar i grunden om att bli accepterad genom att man tycker likadant som de andra i gruppen. En grupp blir också starkare om det tydligt finns en ”fiende” som tycker tvärtom. Det här fenomenet accelererar med sociala medier. Vi hittar till de grupper vi förlikar oss med och förstärker vår uppfattning. Gruppolarisering leder till att gruppen fattar mer extrema beslut än vad varje individ var för sig skulle göra. Då möjligheterna till group thinking ökar växer också polariseringen.

Kriser och hälsa delar oss

Ett exempel på en fråga som delar oss konsumenter i olika poler är flyktingkrisen. För vissa innebär ”krisen” att människor behöver fly för sina liv från krigshärjade områden. För andra betyder ”krisen” att de kommer till Sverige och belastar vårt system. Med Sverigedemokraternas framgångar, med fler sympatisörer, polariseras vi även politiskt på ett sätt som är mer ”brutalt” än om man är socialdemokrat eller moderat. Det leder inte sällan till heta diskussioner mellan vänner, grannar eller till och med inom en familj. Det blir ofta svårt med djupare politiska resonemang och vi tvingas att ta ställning om vi är ”för eller emot”.

Polarisering sker även inom hälsoområdet. Vi tror att fler och fler tränar när det i själva verket är de som redan tränar som tränar mer. En viss ökning sker naturligtvis men enligt Folkhälsoinstitutet minskar mängden regelbunden fysisk aktivitet i Sverige. Många vuxna kompenserar det med mer aktivitet på fritiden. Men det kompenserar inte på total nivå. Det leder till en polarisering så vi får en grupp vältränade och hälsosamma konsumenter och en grupp som står för motsatsen. Generellt är ohälsosamma matvanor vanligare i grupper med låg utbildning och låg inkomst och fetma följer ett tydligt socialt mönster där människor i socialt utsatta positioner drabbas hårdast. Detta leder till ojämlikhet och polarisering i hälsa.

Slutligen ser vi även en polarisering i prissättning. Kanske är det en följd av de områden vi beskriver ovan. Enligt en undersökning av konsultföretaget McKinsey minskar antalet produkter i mellanprisskiktet. De som vinner mark är lågpris och premiumprissegmentet. Ett skäl till detta är också att det blir allt lättare att jämföra priser och prestanda med hjälp av sajter på nätet såsom prisjämförelse- och ratingsajter.

Ökad risk för konflikter

En ökad polarisering leder till ökad risk för konflikter. Grupp ställs mot grupp. Medielandskapets utveckling skapar minskade möjligheter till resonerande kommunikation. Det leder till mer ”svartvita” uppfattningar. Människor blir allt snabbare på att besluta sig vilka som är vänner respektiver fiender, för eller emot. Gruppen lagom minskar. En utmaning för företag är om och hur man ska ta ställning i olika frågor. Man riskerar alltid att få en stor grupp emot sig hur man än tar ställning.

För frågor kring trenden kontakta Bobo af Ekenstam på bobo@docere.se alternativt 0703-661539 eller Jörgen Ramnelöv på jorgen.ramnelov@docere.se alternativt 070-8631360.