Nytt verktyg för pedagogisk dokumentation i förskolan.

Synen på barns lärande har historiskt drivits av främst två perspektiv, å ena sidan forskningen och å andra sidan rådande samhällsklimat. Från 70-talets syn på barn som oskrivna blad med samhället som en tredje förälder till dagens individualistiska syn på kunskap och självförverkligande i informationssamhället.

Förskolan har under dessa samhällsförändringar utsatts för ett yttre tryck och förväntningar med ständiga skiften i fråga om inriktningar och målsättningar. Så gott som aldrig har förändringarna i pedagogisk syn utgått från barnen och verksamheten lokalt. 

Ställ högre krav på pedagogisk dokumentation

Pedagogisk dokumentation är ett sätt att berätta om barnen och deras olika sätt att erövra omvärlden. Det är  också ett sätt att utvärdera den pedagogiska verksamheten på förskolan och kan beskrivas som pedagogernas förhållningssätt till barn, kollegor och föräldrar. Målet är att tillvarata barnens möjligheter att växa och lära, för att förskolan ska kunna erbjuda barnen goda förutsättningar och relevanta utmaningar. Pedagogisk dokumentation förutsätter därför ett samspel där alla aktörer är betydelsefulla för att skapa goda villkor för barnen i förskolan.

Att arbeta med pedagogisk dokumentation handlar om att identifiera varje barns eget läromönster och göra barnen medvetna om sina egna förmågor. Genom att dokumentera barnens görande får man en rik och varierad bild av verksamheten och kan utveckla förskolans pedagogiska innehåll i enlighet med läroplanens intentioner och målområden. 

Vuxensamhället behöver observera vad barnen gör för att utmana dem att utveckla och använda hela sin förmåga. Vi måsta ge barn förutsättningar till expansion av den egna kapaciteten samt viljan att leka, uppleva, skapa och lära mer och nytt. Pedagogisk dokumentation är ett verktyg som ger förskolan underlag till utvärdering och uppföljning för att systematiskt kunna utveckla den pedagogiska kvaliteten.

Nya lösningar ger nya förenklade möjligheter

Sedan juli förra året ökar utrymmet för att forma den egna verksamhetens pedagogiska inriktning. Genom att pedagogisk dokumentation prioriteras i den reviderade läroplanen finns nya möjligheter för förskolan att utforma sin verksamhet med utgångspunkt från barnen och de enskilda grupperna på förskoleenheterna.

Begreppet pedagogisk dokumentation har visserligen funnits med i tidigare läroplaner men varit svår för förskolorna att föra in i verksamheten rent praktisk, resurserna är begränsade både i tid och pengar. Att införa rutiner som på ett vettigt sätt lever upp till förväntningarna har setts som ett närmast oöverstigligt krav.

Först nu finns alltså både ambition och förväntan i läroplanen jämte tekniska hjälpmedel för att också införa förändringarna praktiskt. Hur ställer sig då förskolan till förändringarna?

Vi har frågat förskolechefer i Sverige om deras syn på pedagogisk dokumentation, och i stort sett samtliga ser området som prioriterat under det närmaste året. Utvecklingen går framåt med stormsteg. Men hur ska vi gå från teori till praktik?

Pedagogisk dokumentation i praktiken

Svaret är att det behövs vässade och intuitiva pedagogiska verktyg. Verktyg som hjälper oss i förskolan att observera vad som händer och därefter reflektera, analysera och tolka. Vi kan fördjupa vår förståelse genom att använda det observerade materialet som ett kollektivt, kollegialt verktyg. Flera ögon och hjärnor som engagerar sig i observationsmaterial hjälper till att utveckla och förbättra förutsättning för barnen i förskolan. Det blir även ett värdefullt bidrag till att skapa länkar till rådande och framtida pedagogiska teorier.

Pedagogerna deltar genom att observera vad som pågår, för att bättre förstå vad deras bidrag kan vara. Resultatet utvecklar och ger näring till barnens lek, skapande och lärande. Processen är kontinuerlig där ny input hela tiden bearbetas och utvärderas, för att ligga som grund till nya grepp. 

Ur barnets perspektiv blir det observerade materialet en utgångspunkt, ett underlag för deras eget filosoferande och reflekterande om vad de är med om, leker, lär och skapar. Barnen får ett nytt perspektiv på sitt eget görande och sin roll i vad som pågår, de får se sig själva som betydelsefulla och skapar en bild av och en berättelse om sig själv, ”Jag kan, jag är betydelsefull”.

Materialet bildar också underlag för pedagogernas kollegiala reflekterande. Barnen synliggörs ur ett fördjupat perspektiv och pedagogerna får i observationerna också se sig själva och konsekvenserna av sina handlingar. Det innebär att pedagogerna efter reflektion tillsammans med barn, kollegor och föräldrar kan utveckla och skapa nya situationer, utmaningar, uppgifter till barnen och sig själva. 

När den pedagogiska dokumentationen kontinuerligt utvecklas och överraskar skapas nya och rikare förutsättningar för dagens barn att växa, leka, skapa, lära och känna framtidshopp.

En lösning som fungerar

Idag står vi inför ett teknikskifte som kommer förändra villkoren för förskoleverksamheten i grunden. Förskolan har till skillnad från resten av samhället legat efter i teknikutvecklingen och står på många områden helt utanför.

Under våren 2012 lanserar vi vår lösning, ett webbaserat dokumentationsverkyg för pedagogiska processer. Verktyget är självinstruerande, och utprovat i skarpt läge i verksamheter på ett 10-tal orter i Sverige och kan användas av alla pedagoger med behörighet, oavsett tidigare datakunskap. Verktyget  tillgodoser också pedagogers, rektorers/förskolechefers, tjänstemäns, politikers och föräldrars behov av delaktighet i den dagliga verksamheten. 

Pedagogisk dokumentation utvecklar och analyserar samspelet mellan barn och pedagog i relation till den omgivande miljön. Hur vital läroprocessen blir kommer an på de förutsättningar pedagogerna skapar. Vårt mål har därför varit att ta fram ett verktyg som förenklar arbetet för en verksamhet som å ena sidan lyssnar mer till barnens förutsättningar och å andra sidan ger möjlighet till bättre uppföljning.