213 000 leverantörer kan inte ha fel – Offentlig marknad är het

Pressmeddelande

2017-05-30

213 000 leverantörer kan inte ha fel – Offentlig marknad är het

De årliga offentliga inköpen[1] under 2016 uppgick till ca 822 miljarder kronor och motsvarar cirka 19 % av Sveriges BNP

DoubleCheck, specialister på rådgivning inom den offentliga marknadens affärer, presenterar för femte året i rad en omfattande kartläggning som detaljerat sammanfattar 2016 års faktiska inköp från landets alla myndigheter, kommuner och landsting. Det totala värdet av den offentliga marknadens affärer ökar från föregående år med ca 5,5 %.

DoubleChecks årliga insamling av offentlig affärsinformation är sannolikt Sveriges största Spendanalys över den offentliga marknaden baserat på faktiska utbetalningar. Förutom att beskriva det totala värdet av den offentliga marknaden ger den en tydlig inblick i hur de offentliga inköpen fördelas. Informationen kan även brytas ned och analyseras per bransch, delmarknad eller geografiskt område. Dessutom är det möjligt att se exakt vad varje köpande offentlig organisation köper från vilket unikt företag och hur fördelningen ser ut mellan exempelvis idéburna organisationer eller per storlek på företaget (SME-företag).

– När äntligen den nya lagstiftningen är på plats sedan 1 januari är det verkligen dags att fokus flyttas från juridiken till affären. För detta bör varje leverantör och köpare på den offentliga marknaden vinnlägga sig om att fatta sina affärsbeslut baserat på fakta och inte gissningar. Vi är alla värda en bättre offentlig affär för att vi som bolag och som medborgare ska få mesta möjliga nytta för de ca 30 miljoner offentliga inköp som görs varje år.

Intresset för den offentliga affären ökar, vilket vi bl a kan se i de politiska debatterna med Civilminister Ardalan Shekarabi i spetsen. Vid flertalet tillfällen har Ardalan förordat vikten av att använda den enorma köpkraft offentlig sektor har för att påverka samhället i en riktning som möter olika former av moderna sociala krav. Bland de viktigaste målsättningarna är de sk Agenda 2030-målen vilka till stor del kräver en mer proaktiv och strategisk offentlig upphandling för att de ska kunna uppnås.

Samhällsförändringar skapar affärsmöjligheter och visar på att näringslivet ställer upp när det krävs

En effekt av det stora antalet nyanlända som Sverige tog emot under 2015 och 2016 visar sig också i underlagen. Migrationsverket är den myndighet som ökat sin inköpsvolym mest, med 47% till 35,4 mdkr. En effekt av att försöka möta det ökade behovet av service och därför kan vi se att antalet leverantörer också har ökat med 1 400 sedan 2014 för att idag uppgå till 4 557. Majoriteten av dessa är mikro- eller småbolag som valt att anpassa sitt erbjudande och ställt upp för de nya behov som situationen krävt.

Vinnarna på den offentliga marknaden

På tio-topp-listan ser vi samma bolag som förra året med SAAB i spetsen och Atea som god tvåa. Anmärkningsvärt är att Atea kunnat öka sin affär från 6,9 mdkr till 7,7 mdkr på en extremt konkurrensutsatt marknad. Totalt finns det 3 654 konkurrenter[2] till Atea som tillsammans omsätter 27,3 mdkr. Dvs Atea har mer än 28 % av marknaden. I övrigt hittar vi vinnarna i branscher som bygg- och anläggning samt vård och omsorg vars marknadsvärden ökat med i snitt 25%. En intressant uppstickare är branschen Personaluthyrning vars marknadsvärde ökat med 24 % och totalt mer än 1 mdr SEK för de 495 leverantörer som ser till att offentlig sektor är bemannat när så behövs.

Förra året kom den Nationella upphandlingsstrategin och i år kanske det är dags för en ”Insatsstyrka”?

En ökad kännedom om marknaden skapar ett större intresse hos fler leverantörer vilket leder till ökad konkurrens. På denna ”möjligheternas marknad” är det många aktörer som är verksamma och komplexiteten i upphandlingsprocesserna är stor. Offentlig upphandling är strategisk om den används på rätt sätt. Nu har myndigheterna fått ett skallkrav som visar vad och hur man ska agera för att uppnå en miniminivå i sitt utövande av att göra bättre offentliga affärer. Men det är fortfarande långt till dess att denna Nationella upphandlingsstrategi landar på Generaldirektörernas bord istället för att fastna på upphandlingsavdelningen. Det har länge talats om en fristående grupp av rådgivare – liknande den som tillsattes för att stödja matematikundervisning i landet – och som kan stötta upp landets myndigheter att göra den offentliga upphandlingen strategisk. Kanske vi får besked om denna sk ”Insatsstyrka” i Almedalen i sommar?

För mer information, kontakta:

Fredrik Tamm, sakkunnig inom offentlig verksamhet och grundare av DoubleCheck, tfn 070-712 43 57, e-post: fredrik.tamm@doublecheck.se

Om DoubleCheck

DoubleCheck är en ledande marknadskonsult på den offentliga marknaden. Med kunskap, erfarenhet och lösningar påverkar vi den offentliga marknaden. Vi skapar förutsättningar för fler sunda, trygga och långsiktiga affärer. Vi hjälper också företag att etablera sig på den offentliga marknaden. Verksamheten är uppdelad inom tre affärsområden: beslutsstöd, affärsstöd och kommunikationsstöd.

Vill du läsa mer om hur den offentliga marknaden fungerar, läs DoubleChecks White paper.

För mer information om offentliga värden så finns dessa på allabolag.se samt på offentligamarknaden.se

Fakta om 2016 års marknadsrapport (2015 års värden inom parentes)

Antal unika leverantörer                          212 519 st (216 761 st)

Marknadsvärde[3]                                     822 mdkr ( 779 mdkr)

Varav offentliga myndigheter, kommuner och offentliga bolag
som gör affärer med varandra                   2 696 st ( 2 626 st)

Till ett värde av                                         285 mdkr (275 mdkr)

Den kommunala affären växer mest och har ökat med 6,9 %  till 319 mdkr  (298 mdkr)

[1] I begreppet offentlig marknad avses Statliga myndigheter, kommuner och landsting/regioner. Avser ej offentligt ägda bolag.

[2] Med konkurrenter avses leverantörer som är registrerade inom SNI-koden 620 Datakonsult och programmering samt mjuk och hårdvara.

[3]I det sammanställda marknadsvärdet ingår eventuell moms och punktskatter medan utbetalningar till Skatteverket och Försäkringskassor samt Pensionsavsättningar om ca 244 mdkr är borträknade. Detta har även korrigerats på jämförelseunderlagen historiskt. Det finns inga utbetalningar till fysiska personer med i underlagen. Endast 14 av de tillfrågade enheterna har inte inkommit med underlag till dags datum.