Pressmeddelande -

FN kritiserar Sverige för att kunskapen om funktionsnedsättningar är för låg i skolan.

FN har granskat hur Sverige lever upp till Konventionen om mänskliga rättigheter för personer med funktionsnedsättning.

FN:s kommitté lovordar Sverige för ett integrerat utbildningssystem där endast 1,5 procent av eleverna undervisas i segregerade skolor. (särskolor, mm) Sverige får också beröm för att det finns möjlighet att överklaga rätten till särskilt stöd i skolan.

Men FN:s kommitté kritiserar Sverige på flera punkter. Den viktigaste kritiken gäller det faktum att konventionen inte har blivit integrerad i svensk lag. En konsekvens av det är att myndigheter och rättsinstanser får göra sin egen tolkning av konventionen. Kommittén är också bekymrade över det
nya förslaget till diskrimineringslag som inte gäller för företag mm som har tio eller färre anställda. Kommittén uppmanar regeringen att se över lagförslaget. Det är viktigt att Sverige ser till att samhället anpassas så att alla har samma möjlighet att delta. Man uppmanar regeringen att anta en rättslig definition av "skälig anpassning" i författningen. (Punkterna 7 och 9 i kommitténs rapport).

Barn och skola

Kommittén är bekymrad över rapporter som visar att barn med funktionsnedsättning är utsatta för våld i större utsträckning, jämfört med andra barn. Man är också oroad över att medvetenheten om problemen är så låg bland personer som arbetar med barn. (Punkt 15).

Kommittén rekommenderar regeringen att öka resurserna inom elevhälsan, eftersom så många unga personer har psykiska och psykosociala problem. (Punkt 17 och 18).

Kommittén är bekymrad över att kunskapen i utbildningssystemet och bland beslutsfattare, om frågor som gäller funktionsnedsättningar och skäliga anpassningar för dessa är låg. Man uppmuntrar regeringen att anta en strategi för att höja kunskapsläget. (Punkt 21 och 22).

Man uttrycker även oro över att skolor kan vägra tillträde för vissa elever med funktionshinder på grund av organisatoriska och ekonomiska svårigheter. Dessutom oroas man över att elever med behov av omfattande stöd inte kan gå i skolan på grund av att stödet uteblir. Alla måste garanteras bli integrerade i skolan, samtidigt som de som behöver stöd också ska få det, menar kommittén. (Punkt 47 och 48)

Tillgänglighet och information

Alltför lite görs för att understödja innehållet i konventionen bland offentliga tjänstemän och privata aktörer. Framför allt rör kritiken att de nya begrepp som har införlivats i de mänskliga rättigheterna,
till exempel skäliga anpassningsåtgärder och diskriminering som baseras på funktionshinder, inte har förts fram starkare. (punkt 23)

Kommittén är bekymrad över att publikt material (från stat, län och kommuner) sällan finns att tillgå i format som även är anpassat för personer med funktionsnedsättning. Man uppmuntrar staten att förändra regelverket angående den allmänna sektorns skyldigheter att ta fram sådant material. (Punkterna 27 och 28).

Dödsfall

Kommittén är djupt bekymrad över det ökande och höga antalet självmord bland personer med funktionsnedsättning. Man uppmanar regeringen att, med alla tänkbara medel, förhindra, identifiera och hantera dessa situationer.

Arbete och sysselsättning

Den höga arbetslösheten för personer med funktionsnedsättning bekymrar kommittén. Rekommenderar regeringen att vidta åtgärder för att sänka arbetslösheten i gruppen. Här refererar man till Funka-utredningen. Stödåtgärder bör öka, till exempel personlig assistans, sänkta sociala avgifter, ekonomiskt stöd till arbetsgivare. (Punkterna 49 och 50).

Politiskt arbete

Regeringen måste göra mer för att öka tillgängligheten och se till att anpassningar görs för personer med funktionshinder i samband med val. Information om val måste erbjudas i lättillgänglig form, valkampanjer måste göras fullt tillgängliga, och man måste underlätta med assistans vid omröstning. Metoder för detta måste utvecklas i nära samarbete med organisationer för personer med funktionsnedsättning. (Punkterna 51 och 52)

Kultur

Regeringen bör vidta lämpliga åtgärder för att ratificera och genomföra Marrakech-fördraget så snart som möjligt. Föredraget gör tryckta verk tillgängliga som talböcker mm. (Punkt 53 och 54)

Översatt, redigerat och kommenterat från kommitténs rapport(FN CRPD/C/SWE/CO/1)

Sara Rydin, Dyslexiförbundet FMLS


Ämnen

  • Utbildning

Dyslexiförbundet FMLS är ett förbund som samlar personer med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi, personer med matematiksvårigheter/dyskalkyli, deras anhöriga, föräldrar och andra intresserade. 

Förbundet är partipolitiskt och religiöst obundet och utgår från den enskilda personens behov. Förbundet har nära 7.000 medlemmar organiserade i cirka 60 föreningar runt om i landet.

Presskontakt

Bengt-Erik Johansson

Presskontakt Förbundsordförande 070-238 63 20