Innebär den nya skollagen verkligen en försämring?

Flera personer har ifrågasatt Dyslexiförbundet FMLS larm om att den nya skollagen innebär en försämring för elever med funktionsnedsättningar. De menar att den nya lagen beträffande rätt till särskilt stöd är liktydig med nuvarande förhållanden.

Detta stämmer i den meningen att för elever som riskerar att inte nå målen, är rätten till särskilt stöd oförändrad. Här har man rätt till stöd enbart till nivån ”godkänd” både nu och i det nya förslaget.

Däremot, när det gäller elever som har rätt till särskilt stöd eftersom de har behov av specialpedagogiska insatser – dvs elever med funktionsnedsättning – så blir det en kraftig försämring. Sådant stöd har man idag rätt till utan begränsning i olika mål och betygssteg. Denna rätt bortfaller i det nya förslaget.Se Grundskoleförordningen (1994:1194) nedan 5 kap, 5 §.

Överhuvudtaget är elever med funktionsnedsättningar dåligt rättsskyddade i den nya skollagen. Ingen garanti ges till elever med funktionsnedsättningar om att de har rätt till specialpedagogiska insatser. Däremot ges de rätt att överklaga ett åtgärdsprogram.

Dyslexiförbundet FMLS Förbundsstyrelsen

Länk till tidningsartikel där Skolinspektionens chefsjurist uttalar sigLÄNK

Grundskoleförordning (1994:1194)
5 kap. Särskilda stödinsatser

1 § I 4 kap. 1 § andra stycket skollagen (1985:1100) föreskrivs att särskilt stöd skall ges till elever som har svårigheter i skolarbetet.
   Beslut om särskilt stöd enligt detta kapitel fattas av rektorn, om inte något annat följer av 5 och 10 §§.
   Om det genom uppgifter från skolans personal, en elev, elevens vårdnadshavare eller på annat sätt framkommer att eleven kan ha behov av särskilda stödåtgärder, skall rektorn se till att behovet utreds. Om utredningen visar att eleven behöver särskilt stöd, skall rektorn se till att ett åtgärdsprogram utarbetas. Av programmet skall det framgå vilka behoven är, hur de skall tillgodoses samt hur åtgärderna skall följas upp och utvärderas.
   Eleven och elevens vårdnadshavare skall ges möjlighet att delta när åtgärdsprogrammet utarbetas. Förordning (2006:205).

Ändrad gm SFS 1995:207

Ändrad 1998-06-30 gm SFS 1998:747 , ikraft 1998-08-01

Ändrad gm SFS 2000:1108, ikraft 2001-01-01

Ändrad 2006-04-11 gm SFS 2006:205, ikraft 2006-07-01

Studiehandledning på modersmålet

Införd gm SFS 1997:599, ikraft 1997-08-01, överg.best.

Upphävd gm SFS 1997:599, ikraft 1997-08-01, överg.best.

2 § En elev skall få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. Förordning (1997:599).

3 § En elev som har rätt till modersmålsundervisning och som före sin ankomst till Sverige har undervisats på ett annat språk än sitt modersmål får ges studiehandledning på det språket i stället för på modersmålet, om det finns särskilda skäl. Förordning (1997:599).

Stödundervisning

Införd gm SFS 1997:599, ikraft 1997-08-01, överg.best.

Upphävd gm SFS 1997:599, ikraft 1997-08-01, överg.best.

4 § En elev ska ges stödundervisning, om det kan befaras att eleven inte kommer att nå de mål som minst ska ha uppnåtts i slutet av det tredje, det femte och det nionde skolåret eller om eleven av andra skäl behöver särskilt stöd.
   Stödundervisning kan anordnas antingen i stället för utbildning enligt timplanen eller som ett komplement till sådan utbildning. Förordning (2008:408).

Ändrad 2008-06-11 gm SFS 2008:408, ikraft 2008-07-15

5 § Särskilt stöd skall ges till elever med behov av specialpedagogiska insatser. Sådant stöd skall i första hand ges inom den klass eller grupp som eleven tillhör.
   Om det finns särskilda skäl, får sådant stöd i stället ges i en särskild undervisningsgrupp.
   Styrelsen skall efter samråd med eleven och elevens vårdnadshavare besluta i fråga om elevens placering i en särskild undervisningsgrupp.
   Föreskrifter om möjlighet till särskild läkarundersökning finns i 14 kap. 3 § andra stycket skollagen (1985:1100). Förordning (1997:599).