Skolverket obegripligt enögt!

Skolverkets uttalande idag, som leder till slutsatsen om att läsning är en endimensionell företeelse, som enbart omfattar avkodning är förvånande obegripligt. Alla insatta experter och sakkunniga vet
ju att läsning schematiskt kan bedömas utifrån parametrarna avkodning och språk- eller läsförståelse.

Skolverkets ställningstagande i denna fråga får en rad olyckliga konsekvenser; elever med dyslexi får ingen möjlighet att göra sig själva rättvisa vid nationella prov, provresultaten blir missvisande i förhållande till vad de är avsedda att mäta och ett antal elever med dyslexi utsätts för onödig mobbning, när de inte får använda de hjälpmedel de använder i den vardagliga undervisningen.

Allvarligt är också den underliggande olyckliga signal Skolverket sänder ut till landets skolor om att läsförståelsen inte är så prioriterad att mäta.

De internationella läsundersökningarna visat att svenska elever brister i läsförståelse – inte i avkodning. Analfabetismen är utrotad i detta land men allvarligt är att var femte elev i årskurs 9 är så obekant med skriftspråket så att de inte förstår en vardaglig text i en tidning.

Läroplanerna för grundskolan anger att de godtagbara kunskaperna i årskurs 3 i svenska är (förkortat)”… kan läsa med flyt och använda lässtrategier… Genom att kommentera och återge viktiga delar av innehållet visar eleven grundläggande läsförståelse. … föra resonemang om texterna och relatera detta till egna erfarenheter.”

Läroplanen visar således att undervisningen avser att bibringa eleverna både avkodningsförmåga samt tillräckliga erfarenheter av skriftspråket så att man förstår det.

Språk- /läsförståelse i detta avseende handlar om ordkunskap/ordförråd, vana vid och förståelse av skriftspråklig sats- och meningsbyggnad, skriftspråkliga begrepp och vändningar och att man har en tillräcklig begreppsvärld och underliggande förståelse för att kunna problemlösa och relatera till texten.

Det är därför förvånande att Skolverket när man beskriver vad som ska prövas och hur det ska prövas så uppenbart brister i stringens och snubblar i argumentation och förklaringar. Detta till allvarlig skada för elever med dyslexi. Kanske brister det i läsförståelsen …?

Bengt-Erik Johansson, ordförande
Sven Eklöf, kanslichef

PS. Dyslexiförbundet FMLS föreslår att provet i svenska som avser att mäta läsförmåga delas i två delar – en del som mäter avkodning och en som mäter språk- /läsförståelse. I det senare provet ska eleverna få använda de hjälpmedel de behöver för att kompensera en svag avkodningsförmåga.

Se även PM i frågan som bilaga.