GE KLIMATET EN CHANS - SLUTA ÄLTA!

FYRA SAKER VI TROR OSS GÖRA FÖR MILJÖN OCH VARFÖR DE ALDRIG KOMMER ATT FUNGERA.

Omställningen till ett hållbart samhälle sker, men det går för långsamt. Miljöarbetet bedrivs med samma gamla taktik, och samma gamla resultat.

Vi miljökämpar och hållbarhetsproffs använder ett sätt som vi tror skapar en bättre miljö, men det gör det inte. Vi misslyckas inte bara med vårt arbete för jorden. Även vårt privatliv påverkas negativt. Frustration, orkeslöshet, cynism och klimatångest är vanligt bland miljökämparna och hållbarhetsproffsen.

Jag vet, för jag har upplevt det själv.

Efter många år av klimatångest, miljöoro och grön fanatism tillsammans med ett misslyckande med mitt arbete för miljön, slutade jag att banka huvudet i (miljö)väggen. Jag vände mig inåt med förhoppning att både börja må bättre och bli effektivare. Efter 15 år av meditation, mental träning och personlig coachning ser jag ett samband mellan grad av miljöframgång och attityd, motivation, hoppfullhet. Forskningen pekar åt samma håll (Bain et al, 2015; Cheavens et al, 2005; Ojala, 2007, 2013; Scheier, 1986, 1992).

Här är fyra förhållningssätt som jag hoppas vi kan sluta upp med eftersom de aldrig kommer att fungera.

1. ”Jag kämpar mot miljöförstöringen. Mitt fokus ligger på miljöproblemen.”
Nyhetsflödet en helt vanlig dag: ”Smältande isar får isbjörnar att svälta ihjäl”, ”Nästan hälften av världens träd har försvunnit”. Och så vidare. Din puls går upp. Dina tankar om allt som är fel och varför vi inte kommit längre börjar snurra. Miljöångesten kickar in.

Det vi fokuserar på blir verklighet och förstärks. Därför får det här förhållningssättet oönskad effekt. Det vi tänker på och pratar om blir vår inre målbild, vår inre kompass som styr oss mot målet – i det här fallet global uppvärmning och en värld i kris. När vi fokuserar på problemen istället för lösningen ger vi energi och kraft till det vi inte vill ha. Dessutom är det dränerande, ångestfyllt och nedbrytande för själen när tankarna maler på om allt elände.
Å andra sidan, när vi arbetar för ett klimat i balans och fokuserar på lösningar skapar vi en väg framåt. Din och andras livsgnista lyfts och vi börjar förstå att det är möjligt att skapa en grön planet.

Det är förstås viktigt att vi förstår dagens miljösituation och orsakerna bakom problemen. Men när vi fastnar i det svåra kommer lösningarna i skymundan. Då förlorar vi tid och kraft som istället kunde ha lagts på att skapa den framtid vi vill ha.

2. ”Ju mer skuldkänslor, ångest och rädslor vi känner för miljösituationen desto snabbare ställer vi om.”
Du hör att jordens ranson av resurserna 2015 blev förbrukade redan den 13 augusti och att vi nu lever på kredit. Om temperaturen stiger sex grader kommer det mesta av livet på planeten att utplånas. För varje inköp du gör tar du mer än vad jorden kan ge. Skuldkänslorna väller fram inombords för bilen du kör och för maten du äter. Paniken sätter in. Kommer dina barnbarn att överlevna?

Miljöhot motiverar inte till beteendeförändringar. Miljöinformation som spelar på människors rädslor kommer aldrig att fungera. En rädd, ångestladdad och skamfylld människa har inte samma kapacitet att ändra beteende som en stark, hoppfull och glädjefylld människa. Domedagsbudskap får människor att stänga sina sinnen istället för att ta till sig budskapet.
Om miljöinformationen däremot är inspirerande med ett fokus på lösningar och fördelarna med ett miljövänligt samhälle – där glädjen till livet är kärnan – då kan budskapet tas emot, och människan blir intresserad och motiverad.

3. ”Det är ’vi miljövänliga mot ’dem, miljöförstörarna’. Vi har rätt och de har fel”.
En stadsjeep kommer glidande och du noterar reflexmässigt att i den stora bilen sitter endast en person. Från cykeln sneglar du nedlåtande när den passerar, och en känsla av överlägsenhet kommer över dig – och varför skulle du inte känna dig överlägsen? Bilföraren är ju uppenbarligen en självisk idiot som väljer att köra runt i värsta miljöbomben.

Vi och dom-tänket skapar splittring och konflikter. Det tar både tid och kraft från sakfrågan – miljön, alltså – och den viktiga vägen framåt. Det här polariserade förhållningssättet gjorde faktiskt miljöförstöringen möjlig från första början. Att människan och miljön är två separata enheter, och att människan har rätten att vara överlägsen ekosystemen, är en grundorsak till dagens miljöproblem.

Om vi istället är i enhet, utan ”vi och dom” utan bara ”oss”, då bygger vi broar, hittar nya lösningar och skapar grön fred.

Så länge jag tycker mig ha rätt och andra har fel lyssnar jag inte på den andre fullt ut. Det finns många olika sätt att se på en situation, och det finns många olika sanningar beroende på vilken utgångspunkt man har. Alla perspektiv har något viktigt att berätta. När vi hyllar allas yttrandefrihet börjar vi också kunna se skillnad på sak och person. ”Ja, vi tycker olika i den här frågan men jag respekterar dig som människa oavsett din bakgrund och åsikt”.

Först då kan vi genuint lyssna på varandras perspektiv, med förhållningssättet att först försöka förstå istället för att fördöma. Med ömsesidig respekt och enhet kan vi hitta lösningar som aldrig tidigare varit möjliga.

4. ”Det är frustrationen över miljösituationen som driver mig, och det är genom den som jag uttrycker min passion för miljön”
Aggressiviteten ger bränsle till elden i magen. Du pushar på och försöker forcera fram det miljöresultat du vill ha. Det går inte så bra, men du fortsätter med en dåres envishet.
Det är en normal och sund reaktion att bli arg och ledsen när någon vi älskar blir illa behandlad och inte mår bra. För oss som älskar jorden är det inte ok att hon blir behandlad på det här sättet.

Men när ilskan, frustrationen och sorgen inte bearbetas utan blir ett allmäntillstånd som gnager inombords, då har känslorna gått från att vara en hälsosam indikation på att någon/något har överträtt gränsen över vad som är ok, till att bli något destruktivt både för oss själva, våra kollegor och vårt miljöarbete.

Obearbetade känslor tar sig i utryck på olika sätt för olika människor. Jag blev en socialt omöjlig miljödiktator. Andra blir ett cyniskt, orkeslöst och nedstämt offer.

Att låta obearbetade känslor vara drivkraften i miljöarbetet kommer aldrig att fungera därför att:

• När vi pratar utifrån ilska och frustration riskerar vårt budskap att gå förlorat. Det folk lägger märke till är att du är arg, utan att höra vad du faktiskt säger.
• Negativa känslor i sig gör oss inte sjuka. Det är först när vi fortsätter bära omkring på dem som de börjar påverka oss negativt. De negativa känslorna och tankarna blir kvar i vårt system och börjar förpesta allt vi gör.

När vi lär oss effektiva verktyg för att hantera våra tankar och känslor ökar möjligheten att verka och kommunicera optimalt med passion från hjärtat.

”Var den förändring du vill se i världen”, sa Mahatma Gandhi. Om du vill att människor ska värna och respektera miljön, och därigenom göra miljövänliga val, ska du behandla dem med kärlek och respekt.

Vår hoppfullhet eller vår brist på den, och vår gröna vision eller brist på den, avgör vart vårt miljöarbete tar oss. Mot en förstörd planet eller en grön planet.

Hur mycket, och på vilket sätt, vi arbetar för miljön är det bara vi själva som avgör. Du är din egen ledare som gör egna val baserade på dina unika förutsättningar och mål. Varje val får en konsekvens. En orsak och en verkan. Jag önskar att alla miljökämpar och hållbarhetsproffs hittar sitt unika arbetssätt, fritt från klimatångest, som kraftfullt medskapar en grön planet i harmoni.