Undersökning: Svenska ensamarbetare – en utsatt yrkesgrupp

Ensamarbetare tillhör Sveriges mest utsatta yrkesgrupper och kämpar i stor utsträckning med stress, psykisk ohälsa och trötthet. Många saknar även adekvat utbildning för att hantera säkerhetsrisker i sina arbeten. Det visar en ny undersökning av mjukvaruföretaget EcoOnline.
– Det är uppenbart att den här yrkesgruppen inte får rätt stöd, säger Sandra Sköld, marknadschef på EcoOnline.

En ensamarbetare definieras som en person som tillbringar delar av sin arbetstid utan direkt fysisk närvaro av kollegor eller chef. I Sverige är detta en växande grupp och består av allt från hemtjänstpersonal, väktare, taxiförare, servicetekniker till receptionister och butiksarbetare. När EcoOnline genomförde sin årliga undersökning för 2025, Hur säkra och hållbara är Sveriges arbetsplatser 2025?*, inkluderades ensamarbetare för första gången och resultatet indikerar ett flertal brister. Av de 332 ensamarbetare som besvarade undersökningen anser 40 procent att deras företag inte tar ett stort säkerhetsansvar och nästan en tredjedel uppger att de inte har fått utbildning i att hantera risker i arbetet. Inom den äldsta åldersgruppen, de mellan 50 och 65 år, har bara hälften utbildats.
– Det är allvarligt och visar på stora brister. Alla som arbetar ensamma behöver veta hur de säkerställer sin säkerhet i alla arbetsmoment. Risken för allvarliga konsekvenser i samband med olyckor blir större när det saknas kollegor som kan hjälpa till. Då är det jätteviktigt att den anställde får rätt utbildning för att ha så goda förutsättningar som möjligt att hantera situationen, säger Sandra Sköld och fortsätter:
– Att de äldsta sticker ut beror förmodligen på att arbetsgivare förutsätter att äldre anställda redan har rätt kunskaper, men det är farligt att anta och det tillkommer ständigt nya risker som behöver hanteras. Utbildning är en färskvara.

Sandra Sköld, marknadschef på EcoOnline.

Stress, trötthet och rädsla för övergrepp
Av ensamarbetarna som besvarade undersökningen uppger 40 procent att de är oroliga för olyckor eller fallolyckor i arbetet. Gruppen utmärker sig också genom den stora andelen som svarar att de är oroliga eller mycket oroliga för trötthet (53 procent) samt stress och psykisk ohälsa (52 procent). Dessutom är nästan hälften oroliga för aggression eller övergrepp från andra i samband med sin yrkesutövning.
– Under de senaste åren har vi sett ett stort antal arbetsplatsolyckor och att så stor andel av de som arbetar ensamma inte känner sig trygga är alarmerande. Svenska arbetsplatser måste bli bättre på att adressera de upplevda problemen; lyssna på medarbetarna, kartlägga riskerna och därefter genomföra relevanta åtgärder för att öka tryggheten, säger Sandra Sköld och lägger till:
– Med tanke på att runt tio procent av den svenska befolkningen definieras som ensamarbetare är det väldigt många som är drabbade, trots att det finns hjälpmedel som kan göra stor skillnad.

Digitala verktyg – en trygghet
Utöver ett större fokus på fortlöpande och återkommande utbildningsinsatser, även för erfarna medarbetare, framhåller Sandra Sköld vikten av att anamma modern teknik för att förbättra ensamarbetarnas situation. Idag finns det lättillgängliga lösningar för allt från QR-koder som kan skannas med mobilen för att ta del av säkerhetsdatablad och information i samband med både uppstart av arbetsmoment och särskilt riskfyllda arbetsmoment till olika former av säkerhetslarm.
– Vikten av effektiva och välfungerande kommunikationslösningar för ensamarbetare går inte att överskatta, särskilt i samband med potentiellt farliga arbetsuppgifter. Genom att nyttja dagens teknik blir det enklare förbereda riskfyllda moment samtidigt som det kan vara en livlina vid en olycka eller överfall. Rätt digital teknik är en stor trygghet för både ensamarbetaren och arbetsgivaren som inte används i tillräckligt stor utsträckning, avslutar Sandra Sköld.

*Undersökningen genomfördes av insikts- och marknadsundersökningsföretaget Origo Group, på uppdrag av EcoOnline, och utfördes som webbenkät 8–17 januari 2025. Sammanlagt intervjuades 1 052 män och kvinnor i åldrarna 18–65 år som yrkesarbetar i Sverige.