Ekologisk mat i skolan är en vinst för skattebetalarna!

Enligt Lars Bergström, professor vid fakulteten för naturresurser och jordbruksvetenskap på SLU, lägger staten, landstingen och kommunerna miljardbelopp varje år på subventioner av ekomat till skolor och sjukhus. ¨Jag räknade ut en gång att de extrapengar som läggs på ekologisk skolmat skulle räcka till 3.000 lärare. Det tycker jag är oansvarigt av politikerna¨ (källa DN 30 jan 2016).

Vi på Ekomatcentrum ställer oss frågande till vad Lars Bergström grundar sina finansiella beräkningar på? Vilka underlag finns för dessa beräkningar? Vi är nyfikna på källan!

Ekomatcentrum samlar varje år in statistik från alla Sveriges kommuner, landsting och regioner till den så kallade ¨Ekomatsligan¨. Statistiken i Ekomatsligan visar att en mycket låg andel av dem fått extra medel för att öka inköpen av ekologiska livsmedel. Kommuner med en hög andel ekologiska livsmedelsinköp, minst 50 %, t.ex Borlänge, Lund, Södertälje och Velling kommun har INTE fått någon extra finansiering alls.

Ekologiska livsmedel kostar 25-30 % mer i genomsnitt jämfört med oekologiska. Hur kan då andelen ekologiska livsmedel vara så hög i ovan nämnda kommuner utan att det kostar mer?  Jo, genom att de arbetar med andra verktyg än priset. Som att; 1) minska på matsvinnet, 2) laga mat från grunden, 3) använda livsmedel efter säsong och framförallt 4) att servera mindre kött och mer vegetabilier och baljväxter.

Utan att det kostar mer serverar dessa kommuner en hälsosammare kost (bestående av mycket vegetabilier och lite köttprotein) som dessutom har en gynnsam effekt på både miljön och klimatet. Alla offentliga kök som arbetar med att öka andelen ekologiskt genererar vinster som är gynnsamma för skattebetalarna på lång och kort sikt.