100 år av förvaringstrender

Boenden från olika tidsepoker har präglats av sin samtid, vilket skapat en rad varianter av utrymmen och lösningar för förvaring i våra hem. När din bostad är byggd påverkar därmed både planlösning och plånbok då ineffektiv förvaring kan äta upp dyrbar boyta. Nu har förvaringsföretaget Elfa listat de största förvaringstrenderna under de senaste 100 åren.

Trender har kommit och gått, men en del har bestått. Som när Arne Lydmar bestämde sig för att tillverka ett diskställ designat av Nils Strinning. Året var 1948 och det blev början på Elfas tidlösa och karaktäristiska designsuccé.

Men vilka andra trender har passerat genom åren? För att ge svar på den frågan har Elfa, tillsammans med mäklare Caroline Stark, listat de stora förvaringstrenderna som präglat svenska bostäder från 1920-talet fram till idag.

1920-1940-talet: Under den här perioden har serveringskåp, linneskåp och skafferier blivit väldigt populära. Köken har förvaring ända upp till tak, bokhyllor var platsbyggda och inbyggda små garderober var vanligt.

1950-1960-talet/Folkhemmet: Nu har städskåpen intagit de svenska hemmen. Inbyggd förvaring och klädkammare har också blivit allt vanligare. Kök har fått bakbord och inbyggda skärbrädor. Stringhyllorna har också ökat i popularitet.

1970-talet/Miljonprogrammen: Under det här decenniet har planlösningen hamnat i fokus, köken har blivit mer rejäla och hemmen ska ha stora sociala ytor. Många hus har bastu, gillestuga och källare med förvaring samt matkällare. I slutet av 1970-talet har en Ikea-boom slagit till med bokhyllan Billy som en stor favorit.

1980-1990-talet: Under de här decennierna har funktionen fått ge vika för form och estetik. Det har blivit allt mer vanligt med utanpåliggande förvaring som inte går hela vägen upp till taket. Plast dominerar inredningen. Badrummen har växt sig allt större och har även plats för förvaring av hygienartiklar med vägghängda skåp.

2000-2020-talet: Intresset för skjutdörrar har fått fäste och att bygga egna förvaringssystem efter behov. Att ha öppen och synlig förvaring med en klädstång placerad i sovrummet är en trend. Klädkammaren gör comeback som lyxig walk-in-closet och sideboards har också blivit populära förvaringsinslag.

Nya förvaringsbehov i modern tid

Ett genomsnittligt hushåll har förvaringsytor på runt 9 kvadratmeter* i hemmet med en boyta på cirka 95 kvadratmeter (median). Detta när källare och vindsförråd inte är medräknade.

Enligt en undersökning från Elfa (2020) har två av fem svenskar varit tvungna att utöka förvaringsutrymmet i den egna bostaden eller förbättra och effektivisera sina nuvarande förvaringslösningar. Det är främst kläder, hemelektronik och köksredskap som har skapat ett större behov av förvaring de senaste två åren. Av dem som har märkt ett förvaringsbehov uppger runt hälften (48%) att de köpt fler saker än de gjort sig av med. En annan vanlig orsak till bristen på förvaring är att man fått eller ärvt fler saker (21%). Många uppger även att det beror på att de har bytt boende eller har sämre ordning i förvaringen.

- Behovet av att förvara smart ökar i jakten på att utnyttja varje kvadratmeter rätt. Det kan bli en utmaning om vi vill behålla en tidsenlig inredning och förvaring. Behoven går inte alltid ihop med det tidsrådande idealet och det kan bli en oförutsedd extra utgift i samband med köp av nytt boende, kommenterar Christine Dalman, förvaringsexpert på Elfa.

*Hur stor del av bostaden som är förvaring varierar med olika faktorer, som geografiskt läge, ålder och om det finns barn i ett hushåll. Barnfamiljer, både med yngre och äldre barn, har mest förvaringsytor, 9-10 kvadratmeter. Unga vuxna utan barn har något mindre, 7-8 kvadratmeter.

Om undersökningen: Undersökningen är genomförd av opinions- och marknadsundersökningsföretaget YouGov på uppdrag av Elfa under perioden 20-23 mars 2020. Sammanlagt har 1011 intervjuer genomförts via internet med män och kvinnor i Sverige som är 18 år eller äldre. Urvalet är representativt för den svenska befolkningen vad gäller kön, ålder och region.