Nyhet -
Elnäten i fokus i "Färdplan el"
Nyligen presenterades ”Färdplan el – för ett fossilfritt samhälle”, en av hittills fjorton stycken publicerade färdplaner inom Fossilfritt Sverige. Mycket av fokus i färdplanen handlar om elnätets betydelse för en elektrifiering av samhället.
2045 ska Sverige ha nettonollutsläpp av växthusgaser. Lösningen, som de allra flesta verkar vara överens om, stavas elektrifiering. Först och främst genom att få bort fossila bränslen inom industri och transporter. En omställning som kommer kräva rejält mycket mer el, uppskattningsvis 50 TWh. Men enligt färdplanen ska fokus närmaste tiden snarare ligga på att se till att vi har ett elnät som klarar av att transportera ut elen till kunderna, på alla nivåer, över allt och hela tiden.
-Vi tycker det är bra att färdplanen tar ett helhetsgrepp om elfrågan och såklart att det är positivt att elnäten hamnar i fokus. Nätkapacitetsfrågan är tydligt formulerad som en av de största nycklarna för att klara av omställningen till 2045, säger Henrik Bergström, ansvarig för samhällskontakter på Ellevio.
Bergström menar att det finns ett antal områden som det behöver läggas extra krut på:
- Tillståndsprocesser måste kortas. Det tar alldeles för lång tid att bygga elnät idag. Det handlar om både lagstiftning, myndigheternas tillståndsprövning och överklagandeprocesser.
- En hållbar och långsiktig elnätsreglering. Vi måste kunna genomföra de investeringar som krävs för att samhället ska kunna ställa om till att bli helt fossilfritt.
Prognoser visar att det kommer krävas runt 500 miljarder i elnätsinvesteringar till 2045 för att möta kapacitetsbehoven drivet av de stora förändringar som krävs för ett fossilfritt Sverige. Med dagens reglering sjunker investeringsnivåerna jämfört med föregående reglerperiod – när de i stället skulle behöva öka ytterligare.
-Vi räknar med att vi skulle behöva ligga på nivåer kring 3,5-4 miljarder per år under lång tid framöver. Men med dagens reglering så är inte det finansiellt möjligt, säger Bergström.
Pris på effekt?
En annan viktig fråga som togs upp under lanseringen av färdplanen var hur dagens marknadsmodell kan utvecklas genom att ett mål för leveranssäkerhet införs och en modell för marknadsmässig prissättning av alla stödtjänster genomförs.
-Kommer den nuvarande marknadsmodellen verkligen räcka till för att möta effektbehoven? Hur får vi till en marknadsmässig prissättning för planerbar el?
-Idag prissätts bara energi på en marknad, effekt premieras inte. Det kan leda till att vi står med ett överskott på energi, men en brist på effekt. Vi slår rekord i export av el, men redan i år kan vi stå i ett läge där vi måste importera el under de kallaste timmarna. Och läget kommer att förvärras. Därför är ett mål för leveranssäkerhet kopplat till effekt viktigt, säger Henrik Bergström.
Han ser också att elnätsföretagen delvis behöver ömsa skinn och ta på sig nya roller på energimarknaden.
-Vi kommer i större utsträckning än idag behöva arbeta med efterfrågeflexibilitet och smarthet för att styra ner elanvändningen när efterfrågan är som störst. Och även lagring, till dess att elnätet byggs ut. Vi behöver starkare incitament för att jobba med smarta lösningar såsom efterfrågeflexibilitet för att möjliggöra industrins och samhällets omställning, avslutar Bergström.
Här kan du läsa hela färdplanen
