Ett gränslöst Norden – kommer det att ske?

Ett gränslöst Norden med utbyggda och gemensamma transporter – en framtida verklighet eller bara en utopi? Frågan diskuterade under ett seminarium på Elmia Nordic Future Summit.

– Våra statschefer har kommit överens om att Norden ska vara världens mest integrerade region år 2030. Då finns det en hel del kvar att göra, menar stortingsledamot Stein Erik Lauvås, Nordiska Rådets utskott för tillväxt och utveckling i Norden.

Det kommer att krävas en del för att ord ska bli handling innan – eller om – Norden ska bli gränslös när det kommer till utbyggda och gemensamma transportleder som färjeförbindelser eller järnväg.

I dag gäller att varje enskilt land är ansvarigt. På den svenska sidan gäller svensk bestämmanderätt, på andra sidan gäller norsk, dansk eller finsk. Och ofta skiljer de sig.

– Vi hade ett gränsregionalt möte för två år sedan där vi kom överens om 15 punkter, rekommendationer, som alla rörde framtida infrastruktur i våra nordiska länder. Punkterna skickades sedan till respektive lands transport- och infrastrukturminister, säger Stein Erik Lauvås.

– Jag önskade att jag hade haft med några svar till mässan, men svaret vi fick var att det är varje enskilt land som bär ansvaret.

Karolina Boholm från Näringslivets Transportråd var också inne på samma linje.

– Redan 2010 skrev vi ett gemensamt brev till samtliga berörda ministrar där vi betonade vikten av utökat samarbete mellan länderna i frågor som berör gods och transporter för våra länders näringsliv. Vi fick inte heller några svar.

Pyry Niemi, svensk riksdagsledamot från Uppsala, menar att det nu ligger på högsta nivå om något ska hända.

­­­– Om våra statschefer säger att vi ska vara världens mest integrerade region 2030, så är det de som ska ta infrastrukturministrarna i örat och säga att nu måste någonting göras.

Stein Erik Lauvås håller med:

– Ska vi upprätthålla den välfärd som vi har i Norden måste vi se längre än de fyra åren mellan valen. Vi måste kanske se 30 år framåt.

Panelen var överens om att det till syvende och sist handlar om en nordisk fördel. Vikten av förenklade transporter mellan länderna är oerhört betydelsefull, både för godstransport och för privata resor. Frågan är bara om – eller när – det kommer att ske.

– Det är viktigt att se det som ett utvecklingsprojekt för hela samhället och inte bara infrastruktur. Här finns det många fördelar att hitta, säger Lars Pettersson, forskare i nationalekonomi på Internationella Handelshögskolan i Jönköping och får medhåll av Pyry Niemi:

– Vad innebär nordisk nytta? Den viktiga aspekten får inte glömmas att ta med i resonemanget.

Samtliga infrastrukturministrar i alla nordiska länder var inbjudna att finnas med i panelen under seminariet, men samtliga har tackat nej till att delta.

Bildtext:

Medverkande i paneldebatten var moderator Johan Lindblad, Nordiska Rådet, Lars Pettersson, forskare i nationalekonomi, Internationella Handelshögskolan i Jönköping, sekretariatsleder Alf S. Johansen, Gränskommittén Östfold-Värmland, professor Lars Westin, Umeå universitet, Nils Aage Jegstad, Nordiska Rådet, Pyry Niemi, riksdagsledamot, Karolina Boholm, Näringslivets transportråd och stortingsledamot Stein Erik Lauvås, Nordiska Rådets utskott för tillväxt och utveckling i Norden.