Blogginlägg -
Lyssna på myndigheter och forskare i kärnkraftsfrågan
Utredningen om finansiering av ny kärnkraft visar att den är dyr och förknippad med stora risker. Ändå saknas en analys av alternativen till ny kärnkraft, de samhällsekonomiska konsekvenserna av kärnkraftsstödet och effekterna för utbyggnad av övrig elproduktion de kommande åren.
Vi är grunden positiva till att regeringen vill ta en mer aktiv roll för att säkerställa att den fossilfria elen kan byggas ut. Det är nödvändigt både för att nå klimatmålet och för att säkra den svenska industrins konkurrenskraft.
Det förslag som nu lags fram skulle dock ge motsatt effekt genom att hämma investeringar i elproduktion som är nödvändiga på kort sikt. En granskning av femtiotalet remissvar visar att denna bedömning delas av såväl expertmyndigheter och forskare som näringsliv och energibransch.
Vi ser en rad svagheter som bör diskvalificera utredningen från att ligga till grund för energipolitiska beslut. Flertalet tunga remissinstanser delar våra invändningar.
1. Utredningen har fel utgångspunkt. I utredningen ställs stödet till ny kärnkraft i relation till ett helt förnybart elsystem. Eftersom kärnkraftsägarna har aviserat livstidsförläningar av befintliga reaktorer fram till 2060-talet bör jämförelsen göras mellan ett system med befintlig kärnkraft och ett system med den ytterligare kärnkraft som utredningens förslag skulle ge. Energimyndigheten noterar att detta minskar utredningens värde som beslutsunderlag.
2. Utredningen lyfter fram den höga andelen kommunala avslag av vindkraftsansökningar som ett skäl att subventionera kärnkraft. Nu har regeringen lagt förslag om ekonomiska incitament för kommuner och närboende, vilket väntas påverka andelen avslag markant. Med rimliga förutsättningar finns det en omfattande potential för vindkraft och solkraft, som kan byggas ut snabbare och till en betydligt lägre kostnad än ny kärnkraft.
3. Utredningen menar att osäkerheter kring leveranssäkerhet i ett helt förnybart elsystem (se punkt 1) kan vara ett skäl att stödja kärnkraft. Men utredningen har inte analyserat förutsättningarna för andra tekniker att bidra med nödvändiga funktioner. Samtliga tre expertmyndigheter (Energimyndigheten, Svenska kraftnät och Energimarknadsinspektionen) samt forskare vid Chalmers, KTH och LTU konstaterar i sina remissvar att det finns andra lösningar än ny kärnkraft som kan bidra med de förmågor som elsystemet kräver.
4. Utredningen pekar på att kärnkraften inte får betalt för de nyttor som den bidrar med i elsystemet, vilket kan motivera särskilt stöd. Redan i dag finns marknader för så kallade stödtjänster och fler lösningar för att ersätta kraftslagen för olika nyttor som de bidrar med är under utveckling. Svenska kraftnät noterar i sitt remissvar att en särskild ersättning för systemnyttor via ett differenskontrakt riskerar att dubbelkompensera ny kärnkraft.
5. Utredningen lyfter ett antal övriga möjliga ”marknadsmisslyckanden” som skäl för staten att ensidigt stödja kärnkraft – höga finansieringskostnader, läroeffekter och kunskapsläckage som inte beaktas samt klimatet – men lyckas inte underbyggda något av dem för att motivera omfattande stöd. Här noterar vi att bland annat Konkurrensverket delar vår bedömning.
6. Utredningen skriver att ”En önskan att från svenskt håll bidra till en snabbare global utveckling av kärnkraften” skulle kunna vara ett skäl att stödja kärnkraften. Som ett av de länder i världen med bäst förutsättningar för förnybar energi, tror vi att Sverige på global nivå kan göra större nytta genom att visa på möjligheterna att kombinera sådan elproduktion med flexibilitet, lagring och modern kraftelektronik.
7. Utredningen har en mycket begränsad konsekvensanalys avseende effekter på elsystemets kostnader. Slutsatsen ”att givet att en kärnkraftsutbyggnad inte erfar några större fördyringar, skulle den mycket väl kunna bidra till att sänka kostnaderna för elsystemet” är särskilt svag med tanke på att det är vanligt med omfattande fördyringar vid kärnkraftsbyggen. Bland annat Riksgäldskontoret, Institutet för näringslivsforskning och Chalmers pekar på risken att kostnaderna underskattas.
Om Sverige misslyckas med att bygga ut den fossilfria elproduktionen i takt med det ökade elbehovet riskeras både klimatmålet och Sveriges konkurrenskraft. Vi hoppas att regeringen tar ett steg tillbaka och genomför en ordentlig analys av möjliga energiframtider. Först därefter bör regeringen återkomma om eventuella stöd till ny elproduktion, och då med teknikneutralitet som utgångspunkt.
Anders Wijkman, tidigare ordf i Miljömålsberedningen och ordförande för Vindkraftens klimatnytta
Mads Miltersen, vd, EnBW Sverige
Maria Röske, vd, BayWa r.e
Peter Zachrisson, vd, SR Energy
Pontus Hallbäck, Sverigechef Eurowind Energy
