Energiföretagen förklarar: hur använder vi el – så varierar priset

I dessa tider av höga elpriser uppmanas vi som konsumenter att fundera över vår elanvändning. Vad använder vi elen till och när vi använder den? Dessutom, när är elpriserna höga och när är de låga? Elpriset varierar oftast på ett förutsägbart sätt där vädret spelar en stor roll. Energiföretagen förklarar.

Ibland kan prisutvecklingen te sig slumpmässig, men under mer normala förhållanden kan svängningarna i stor utsträckning tillskrivas variationer i vädret. Både elproduktionen och elanvändningen beror i varierande utsträckning just på väder. Är det kallt ökar efterfrågan på uppvärmning, blåser det mycket snurrar vindkraftverken för fullt och ju mer det regnar eller snöar, desto mer kan vattenkraften producera.

Hur vi använder elen blir allt viktigt nu när elpriserna är höga. Vi kan tjäna pengar på att dra ned vår elanvändning generellt, men också genom att använda elen vid tidpunkter då elsystemet traditionellt har lägre priser. Det tjänar både vår plånbok på och vi avlastar själva elsystemet då toppar i elanvändningen jämnas ut (vilket i sin tur påverkar det genomsnittliga elpriset). Att välja ett elavtal med timpriser är ett annat sätt att spara pengar genom att anpassa sin elanvändning till timmar med låga priser. Detta kräver dock att kunden vill och kan vara aktiv och verkligen anpassar sitt beteende efter timpriserna.

El går inte att lagra i större volymer. Priset bygger på prognoser 12–36 timmar innan användningen faktiskt sker. Priset bestäms av utbud och efterfrågan och prisvariationer beror på hur elen produceras, vad elen används till och när den används – alltså omständigheterna när elen används. Det är därför svårt att jämföra elpriset vid olika tillfällen.

Vi ska i det följande titta på hur elpriserna varierar i kurvor med olika tidsperspektiv och inleder med några utgångspunkter. Ladda ned en mer utförlig bildserie här.

Stora delar av elproduktionen är väderberoende

• Vattenkraft beror på regn och snösmältning, som bestämmer hur mycket vatten som kan lagras i de nordiska magasinen. Vi skiljer på våtår och torrår, men stora magasin kan utnyttjas för att variera skillnaderna mellan torra och våta år.
• Vindkraft beror på hur mycket det blåser. När det blåser rejält pressas priserna nedåt.
• Elproduktion i bränsleeldade kraftvärmeverk beror på hur mycket värme som behövs för fjärrvärme på en ort (eller ånga till en industri). Elproduktionen följer därmed fjärrvärmeproduktionen, vilket gör att el inte tillverkas under den varma årstiden.
• Solkraft är en växande energiform som ger el när solen skiner.

Elanvändningen beror på väder och aktiviteter

• Vädret påverkar behovet av uppvärmning där temperaturen varierar över året i Sverige. Även belysningen är väderberoende, eller snarare årstidsberoende, och varierar med solens upp- och nedgång.
• Aktiviteterna handlar om hushållen där storlek, boendeform, hushållens sammansättning och vanorna spelar in. Betraktar vi industrin så påverkar konjunkturen och semesteruttag elanvändningen framför allt i det längre perspektivet.

Studier av kurvor med olika tidsperspektiv

Elpriserna har varierat sedan 1996. Det kan se slumpmässigt ut, men det finns förklaringar till svängningarna – med variationer i vatten, vind, konjunktur men också med användningen och därför går det att se mönster i elpriserna. Elpriset varierar vanligen med användningen, så genom att titta på regelbundna mönster av elpriserna i olika tidsperspektiv – år, månader, veckodagar och timmar – kan vi får en bild av när det är som lönsammast att använda el.

Billigare på sommaren – olika dygnsprofiler för elanvändning sommar/vinter

Bild 1 nedan visar hur elpriset varierat för årets alla datum, beräknat som genomsnittet för åren 1996–2021. Över året varierar priserna främst med uppvärmningsbehovet, därför är det lägst pris på sommaren och högre på vintern.

I bild 2 nedan tittar vi på typdygn sommar (20 juli 2021) och vinter (19 januari 2021). Två tydliga toppar märks på vinterdygnet, medan det är flackare på sommaren som också ligger betydligt lägre i effekt (Megawatt, MW). Årets maximala elanvändning för den 12 februari 2021 ligger också inlagt. Även här märks de två topparna i elanvändning.

Lägre priser på helger

Bild 3 nedan visar skillnad mellan veckodagarna, där det vanligtvis är lägre priser på helgerna.

Bild 4 nedan visar hur elanvändningen under ett dygn följer vår aktivitet på hemmaplan, och därmed gör priserna detsamma. Vi stiger upp, duschar och äter frukost innan vi åker hemifrån. Vi kommer hem på eftermiddagen då mat ska lagas, samt disk- och tvättmaskiner köras innan vi går och lägger oss. Detta gäller veckodagarna som i stort sett har samma priskurva för fem dagar, medan helgernas dygnskurva hamnar lägre i pris.

Skillnad lördag/söndag i mönster

En intressant notering som syns ovan och förtydligas i bild 5 nedan visar att söndagens kvällspriser är högre än lördagens. Kurvorna skär varandra runt 20-tiden. Orsaken är inte känd men det kan ha med elanvändningsmönstret att göra. Vi går gärna ut på lördagskvällen på lokal medan söndagskvällen mer innehåller förberedelser för den kommande veckan, kanske med tvätt samtidigt som vi tittar på tv?

* Före 1 november 2011 (då elområden infördes i Sverige) avser område Stockholm hela Sverige. Gäller alla bilder ovan. Källa på bild 1, 3, 4 och 5 är Nord Pool, medan bild 2 är Svenska kraftnät.

Kontakta mig om du vill veta mer