Förnybartdirektivet tillåter fortsatt användning av skogsrester

Förhandlingarna om förnybartdirektivet är klara. Biomassa från skogen och jordbruket ska användas på ett resurseffektivt sätt samtidigt som man minimerar risken för försämrad biologisk mångfald, miljö och klimat. Medlemsstaterna får inte ge finansiellt stöd till produktion av energi från användning av sågtimmer, fanérstockar, rundvirke av industriell kvalitet, stubbar och rötter.

Förhandlingarna om förnybartdirektivet i trilog mellan ministerrådet, Europaparlamentet och EU-kommissionen blev klara den 30 mars. En mycket omdiskuterad del av direktivet har varit huruvida användning av skogsrester i energiproduktion ska anses vara hållbart. Detta har varit en återkommande diskussion på EU-nivån under många års tid, och under förhandlingarnas gång har det funnits en oro att en viktig inhemsk resurs för svensk fjärrvärme nu skulle varit hotad.

– Våra fjärrvärmemedlemmar har under processen visat stort engagemang och kunnat bidra med fakta, konsekvensanalyser och konstruktiva förslag. Det har också har gett ett resultat som tillgodoser såväl berättigade krav på miljöhänsyn som värnandet vår enskilt viktigaste förnybara energiresurs, säger Sara Emanuelsson, energipolitisk chef på Energiföretagen Sverige.

Medlemsstaterna ska garantera att bioenergi produceras på ett sätt som säkerställer att biomassan används på ett resurseffektivt sätt samtidigt som användningen minimerar risken för biologisk mångfald, miljö och klimat. Medlemsstaterna får inte ge finansiellt stöd till produktion av energi från användning av sågtimmer, fanérstockar, rundvirke av industriell kvalitet, stubbar och rötter. Förutom detta får inte medlemsstaterna ge nytt finansiellt stöd till produktion av enbart elproduktion, med några undantag bland annat om anläggningen installerar bio-CCS.

– Vi är positiva till att EU driver att biomassan används på ett resurseffektivt sätt, enligt den så kallade kaskadprincipen. Det innebär att den i första hand ska användas till långlivade produkter; som att bygga trähus, i andra hand till möbler, papper, hygienartiklar, förpackningar och till olika former av återanvändning och återvinning innan den i sista hand kan användas för energiproduktion. I Sverige har vi sedan många år tillbaka använt den principen genom marknadspriser, säger Raziyeh Khodayari, ansvarig för miljö, hållbarhet och tillförsel på Energiföretagen.

– Framför allt är vi glada över att det sunda förnuftet vunnit, att EU har säkerställt fortsatt användning av rester från skogen, skogsindustriella verksamheter och biogent avfall för produktion av el, värme och kyla, avslutar Raziyeh Khodayari.

Gränsen för vilka anläggningar som måste visa krav på hållbarhet har sänkts ner till 7.5 MW från dagens 20 MW och alla befintliga och nya anläggningar som är större än 7.5 MW ska klara krav på klimatbesparingar motsvarande 80 procent av fossil motsvarighet som bestäms av EU senast 2030 men enligt en tidplan som kan underlätta för befintliga anläggningar att vidta åtgärder.

Det ställs inga krav på markkriterier eller klimatbesparingar för anläggningar som producerar el, värme och kyla från hushållsavfall. Däremot har medlemsstater möjlighet att kräva att anläggningar som förbränner blandade avfall från hushåll och verksamheter installerar system för sortering av material med fossilt ursprung. Energiföretagen tycker att det är en bra åtgärd för länder där det saknas system för källsortering och kan driva mot ökad materialåtervinning och mindre plastföroreningar.