Energiföretagen: Staten bör ta en mer aktiv roll när elsystemet växer

Energiföretagen presenterar idag sitt förslag på en Handlingsplan för klimatomställning och elektrifiering vid ett webbinarium. Syftet är att konkret visa hur omställningen till fossilfrihet kan snabbas på, genom att staten tar en mer aktiv, strukturerad och förutsägbar roll för planering, samordning och styrning av energisystemet jämfört med hur det ser ut idag. Nya typer av åtgärder behövs för att klara klimatmålet, konkurrenskraften, jobben och välfärden.

Sverige behöver fasa ut användningen av fossila bränslen och målet är ett helt fossilfritt samhälle. Omställningen innebär samtidigt en möjlighet att öka Sveriges konkurrenskraft, skapa fler arbetstillfällen och säkerställa fortsatt välfärd. Näringsliv, politik och energibransch är överens om att elektrifiering är en viktig nyckel för att lyckas och statens mål är att Sverige ska nå 300 TWh fossilfri elproduktion 2045.

- Det blir allt tydligare att vi behöver pröva nya grepp om vi ska lyckas fördubbla elsystemet på bara 20 år. Sverige har genomfört stora utbyggnader av energisystemet på kort tid förut. Men det skedde genom en aktiv politik, säger Åsa Pettersson, vd Energiföretagen Sverige.

Genom att staten tar en mer aktiv, strukturerad och förutsägbar roll för planering, samordning och styrning av energisystemet jämfört med idag, så skapas ökad tydlighet och trygghet för de aktörer som ska investera, säger Åsa Pettersson, vd Energiföretagen Sverige.

Energiföretagen har i dialog med ett stort antal intressenter identifierat hur en handlingsplan skulle kunna se ut och vilka delar en sådan plan skulle omfatta.

- Vårt förslag på handlingsplan beskriver vad som behöver göras, varför åtgärderna behövs och vilken instans som bör ansvara. Vi har sammanfattat dessa förslag i sex kritiska steg, säger Per Holm, ansvarig projektledare på Energiföretagen.  

Handlingsplanens förslag i korthet:

1. Vision och långsiktiga planeringsmål för samhällsutvecklingen bestäms.
2. En lag motsvarande klimatlagen som lagfäster handlingsplanens process tas fram för att få förutsägbarhet och stabilitet övre mandatperioderna, ett råd med intressenter inrättas och ett kansli tillsätts på Regeringskansliet.
3. Mål och förmågor för elsystemet - exempelvis driftsäkerhet, leveranssäkerhet och konkurrenskraftsmål - som svarar mot övergripande vision/målsättning identifieras, definieras, kvantifieras och beslutas.
4. Planeringsramar tas fram för ny elproduktion, distribution och energilagring samt stärkta förutsättningar för flexibilitet. För elproduktion beskrivs när vilken produktion ska vara i drift, vilken mängd det handlar om och lokalisering så att elsystemet svarar upp mot beslutade mål och förmågor. Elnätplaneringen identifierar behov av vilka förmågor som krävs för att nå uppsatta mål för elsystemet. Elnäten utvecklas så att systemet svarar upp mot beslutade mål och förmågor. Eventuell planering av vätgasinfrastruktur och vätgaslagring samt sektorskoppling till fjärrvärmen inkluderas och samordnas i detta steg.
5. Kommuner och regioner samordnar processen så för att elproduktion och elnät samt vätgas och fjärrvärmeinfrastruktur inkluderas i uppdaterade översikts- och detaljplaner.
6. Verktyg för att realisera det som ryms inom planeringsramarna tas fram och implementeras. Det kan handla om främjandeuppdrag, reformer för acceptans och olika typer av incitament.

*Steg 4–6 genomförs var fjärde år så att handlingsplanen uppdateras. Även årlig rapportering till Riksdagen görs.

Webbinariet kommer att kunna ses i efterhand på vår Play-kanal.

Ta del av rapporten och samtliga förslag här.