Gå direkt till innehåll

Kategorier: klimat

  • Energiföretagen förklarar: Därför ökar elnätskostnaderna

    Energiföretagen förklarar: Därför ökar elnätskostnaderna

    Sverige behöver investera i och utveckla elnätet. Detta inte minst i ljuset av den förestående elektrifieringen som framför allt ska få bort användningen av fossil energi i transportsektorn och industrin. Energiföretagen förklarar varför elnätskostnaderna ökar men också att elkunderna framöver ska kunna påverka sina elkostnader genom att ändra mönstret för elanvändning.
    Kraven på de svenska eln

  • Förorenaren betalar – en princip som bör gälla även för avfall

    Förorenaren betalar – en princip som bör gälla även för avfall

    Energiföretagen Sverige lämnade den 19 februari in sitt remissvar på Naturvårdsverkets skrivelse Åtgärder för att öka materialåtervinningen av avfall. Om materialåtervinningen av avfall ska öka krävs bland annat att sorteringen blir effektiv och enkel för hushåll men även för verksamheter, att marknaden för återvunnet material fungerar och framför allt – att avfallskunder och de som sätter produkt

  • Energiföretagen stödjer kommissionens förslag om 90 procent utsläppsminskning till 2040

    Energiföretagen stödjer kommissionens förslag om 90 procent utsläppsminskning till 2040

    Den 6 februari presenterade EU:s klimatkommissionär Wopke Hoekstra kommissionens klimatmål till 2040. Kommissionens förslag betonar att utsläppen av växthusgaser bör minska med 90 procent till 2040 jämfört med 1990 års nivåer för att nå klimatneutralitet till 2050.
    – Det är glädjande att kommissionen presenterar ett mål som är i linje med den senaste vetenskapen om hur utsläppen behöver minska

  • Det kostar att elektrifiera – men det kostar även att låta bli

    Industriprocesser och transporter behöver ställa om från fossila bränslen. Ofta sker detta genom elektrifiering. Men hur ser behovet ut och vad krävs för att omställningen ska kunna ske i tid? Energiföretagen svarar på några av de frågor många ställer sig just nu.

    Av klimatskäl, kostnadsskäl och säkerhetsskäl är det nödvändigt för svensk industri, företag och för transportsektorn att ställ

  • Regeringen har presenterat sin klimathandlingsplan

    Regeringen har presenterat sin klimathandlingsplan

    Vid en presskonferens har regeringen presenterat sin plan och sina förslag och betonade den internationella aspekten av klimatarbetet och målet att Sverige ska ha noll nettoutsläpp av växthusgaser senast 2045. Vidare konstaterades att Sverige har omfattande åtaganden inom EU som kräver kraftiga utsläppsminskningar.
    Regeringen ska överlämna en klimatpolitisk handlingsplan till riksdagen varje ma

  • Klimatpolitiska rådet: Samhällets acceptans för omställningen är avgörande

    Klimatpolitiska rådets årliga rapport betonar att klimatomställningen behöver accelereras. – Vi delar rådets uppfattning om att omställningen går för långsamt. Regeringen behöver skyndsamt skapa rätt förutsättningar för omställningen bort från fossila bränslen, säger Per Holm ansvarig klimatpolitik på Energiföretagen.

  • Koldioxidneutralt Norden med konkurrenskraftig nordisk el

    Koldioxidneutralt Norden med konkurrenskraftig nordisk el

    Idag presenterar Nordenergi en studie om hinder och möjligheter för elektrifiering i Norden för att bidra till diskussionen om hur Europa kan bli koldioxidneutralt 2050. Elektrifieringsstudier från de fyra nordiska marknaderna i Danmark, Finland, Norge och Sverige har sammanställts. Enligt de fyra nationella studierna kommer elbehovet att öka med mer än 60 % mellan 2020 och 2040.

  • Sveriges resa mot minskade koldioxid-utsläpp

    Sveriges resa mot minskade koldioxid-utsläpp

    Koldioxidutsläppen i Sverige var som högst kring 1970 och har sedan dess minskat till mindre än hälften. Utbyggnaden av kärnkraften och ökad användning av biobränslen gav den snabbaste minskningen av koldioxidutsläpp hittills, vilket skedde inom industrin och uppvärmningen. Men resan fortsätter. År 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser. Energiföretagen förklarar.

  • GROT - grenar och toppar som blir över vid skogsavverkning, används som bränsle i fjärrvärmen.

    Negativa utsläpp möjliga redan år 2025

    Negativa utsläpp är en förutsättning för att Sverige ska kunna nå målet att ha nettonollutsläpp år 2045. Tekniker som bio-CCS, avskiljning, transport och lagring av koldioxid från biobränsle kan bidra till att nå målet, även om inte alla sektorer lyckas bli av med alla sina utsläpp. Med snabba beslut från regeringen kan energibranschen leverera negativa utsläpp genom bio-CCS i stor skala redan frå

  • Regeringen föreslår skatt på biooljor för uppvärmning.

    Regeringen måste ta strid i EU för fortsatt skattebefrielse av biooljor

    Att låta grödebaserade biooljor betala lika hög skatt som fossila bränslen går stick i stäv med de energi- och klimatpolitiska målen då koldioxidutsläppen väntas öka genom förslaget. Regeringen konstaterar själva att skatteförslaget kommer leda till ökad användning av fossila bränslen. Istället borde regeringen ta strid i EU för en fortsatt skattebefrielse för att undvika ökade koldioxidutsläpp.

  • Eskilstuna kraftvärmeverk

    Klimatanpassa lagstiftningen för spetslastpannor

    Energiföretagen har skrivit en hemställan till Isabella Lövin om ändring i "Förordning om stora förbränningsanläggningar" då mätningar ska göras årligen på pannor som inte varit i drift alls eller i bara några timmar. Det strider mot Sveriges miljömål, de globala hållbarhetsmålen och miljöbalken att starta pannor i onödan för mätningar. Den extra driften medför miljöpåverkan som helt kan undvikas.