Vårfloden inträffar normalt någon gång i mitten eller slutet av april. Då smälter snön på allvar och vattenmagasinen i Sverige och Norden fylls på så att vattenkraften kan producera el under året. I år har magasinens fyllnadsnivå hittills betett sig annorlunda jämfört med tidigare och innehåller mer energi än vanligt för årstiden när de ska börja fyllas på av vårfloden. Vattenkraften får som vanli
Elpriserna 2024 följde inledningsvis den sjunkande trenden från föregående år och var i genomsnitt en tredjedel lägre än 2023. Men i december steg priset vid två tillfällen till nästan samma nivåer som under 2022. Den totala elproduktionen var hög under året och vindkraft nådde för första gången över 40 TWh, medan sol gav toppnoteringen 4 TWh.
Klimat- och näringslivsdepartementets förslag till regeländringar för vattenkraftens omprövningar är ett steg i rätt riktning. Men risken kvarstår att värdefull vattenkraftsproduktion och reglerförmåga går förlorad, framför allt om regeringen tillåter att synen på åtgärder i Natura-2000-områden ändras.
I ett pressmeddelande den 15 mars meddelar regeringen att man remitterar ett förslag om att flytta fram sista datum för ansökan om moderna miljövillkor till den 1 juni 2024. Regeringen informerar även om att det finns en målsättning att inom denna tid besluta om åtgärder som säkerställer att omprövningarnas påverkan på elsystemet blir acceptabel ur ett elsystemperspektiv. Energiföretagens vattenkr
Även om elpriserna under 2023 var betydligt lägre än 2022 var prissvängningarna större än de varit historiskt, med höga priser i början och slutet av året och lägre däremellan. I den totala elbalansen för år 2023 i Sverige ser vi både minskad elproduktion och elanvändning, liksom minskad nettoexport av el.
Priserna har svängt kraftigt under det gångna året och speciellt under september såg vi m
Den 1 februari återupptas omprövningarna av vattenkraften. Det var beskedet från statssekreterare Daniel Westlén under Energiföretagens konferens Arena vattenkraft den 16 november. Men vad har egentligen hänt under pausen? Har de brister som motiverade pausen åtgärdats? Energiföretagens vattenkraftsexpert Johan Bladh tycker inte det.
- Än så länge har vi inte sett några konkreta förslag, men vi
Svenska kraftnät visar i en ny rapport att miljöanpassningen av vattenkraften ger en oacceptabel påverkan på kraftsystemet om den inte genomförs övervägt och med ett systemperspektiv. En slutsats är bland annat att kraftverk som bidrar mest till balanseringen av kraftsystemet behöver förklaras som kraftigt modifierade vatten (KMV) så att flödespåverkande miljöåtgärder i dessa kraftverk kan undvika
Den 27 september överlämnade Svenska kraftnät sin rapport ”Att kartlägga de konsekvenser för elsystemet som omprövning av vattenkraften medför” till regeringen. Innehållet i rapporten kan få stor betydelse för hur omprövningarna för moderna miljövillkor fortskrider efter den 1 februari 2024, när pausen av den nationella planen är slut och omprövningarna återupptas.
Den 16 februari i år fick Sve
Borde inte alla vattenmagasin nu – sensommar 2023 efter mycket regnande och översvämningar i landet – ligga på 100 procents fyllnadsgrad? Varför spiller kraftbolagen ibland vatten förbi kraftverken om inte fyllnadsgraden i vattenmagasinen är helt fyllda? Energiföretagen förklarar hur det hänger ihop.
Vi kan notera att vårfloden i år var både senare och något mindre än normalt, och att försommar
Att vårfloden har börjat har varit påtagligt den senaste tiden i och med översvämningarna längs Torne älv. SMHI har fortfarande varningar framför allt längs nedre delen av Torneälven och nedre Muonioälven. Vi ser också påverkan på elpriserna i främst norra Sverige och i Finland. Magnus Thorstensson kommenterar.
Med anledning av den aktuella politiska debatten om vindkraftens vara eller inte vara, vill Energiföretagen betona behovet och vikten av att alla fossilfria kraftslag byggs ut, i alla delar av Sverige, om vi ska nå våra klimatmål genom elektrifiering. Nu behövs framför allt politisk handlingskraft.
På knappt 25 år behöver Sverige bygga ny elproduktion motsvarande 260 stora vindkraftsparker eller 32 Oskarshamnsreaktorer och samtidigt väldigt mycket elnät. Det visar en helt ny analys från Energiföretagen som presenteras vid ett webbinarium den 15 februari. Välkommen att anmäla dig!
Elåret 2022 kan summeras med orden ”dramatik” och ”rekord”. Dramatiken har bestått i höga och svängande elpriser – speciellt under hösten. Elprisskillnaderna inom landet har också varit dramatiska där södra Sverige haft betydligt högre priser än norra. Rekord har slagits för vindkraft, solenergi och nettoexport. Under hösten noterades också tydligt hur svenskarna började spara el.
Elprisets utveckling påverkas av många faktorer som inte sällan verkar åt olika håll; vädret i form av vindar och nederbörd, brist på överföringskapacitet, bränslepriser på kontinenten och efterfrågan på el – till exempel på grund av kyla. För tillfället verkar alla faktorer i samma riktning vilket gett en prishöjande effekt.
Regeringens gröna indistrirevolution är eldriven och riskerar att kvävas i sin linda om inte förutsättningar i form av elproduktion och elnät, liksom en konkurrenskraftig värmesektor finns på plats. Energiföretagens vd Åsa Pettersson har sju konkreta förslag till energiminister Khashayar Farmanbar och klimat- och miljöminister Annika Strandhäll.
– Just nu har vi ett utgångsläge där ungefär 20 TWh (Terawattimmar = miljarder kilowattimmar) saknas i de nordiska magasinens vatteninnehåll jämfört med normalläget vid denna tidpunkt. Nederbörden under oktober och början av november blir av stor betydelse för elpriserna fram till vårfloden, säger Energiföretagens marknadsanalytiker Magnus Thorstensson.
Koldioxidutsläppen i Sverige var som högst kring 1970 och har sedan dess minskat till mindre än hälften. Utbyggnaden av kärnkraften och ökad användning av biobränslen gav den snabbaste minskningen av koldioxidutsläpp hittills, vilket skedde inom industrin och uppvärmningen. Men resan fortsätter. År 2045 ska Sverige inte ha några nettoutsläpp av växthusgaser. Energiföretagen förklarar.
En ny rapport som Energiföretagen låtit göra visa att de ekonomiska effekterna av EU:s taxonomi väntas bli omfattande. Detta samtidigt som regelverket riskerar att klassa stora delar av svensk energiproduktion som icke-hållbar. På fredag går tiden ut för att tycka till om Kommissionens förlag – och Energiföretagen är mycket kritiska.
Energiföretagens statistik för 2019 är klar. Den visar att Sveriges energisystem har låga utsläpp av koldioxid jämfört med andra länder främst tack vare stora mängder förnybar el och kärnkraft, i kombination med fjärrvärme. Nu börjar dessutom solenergin synas i statistiken, om än på blygsamma nivåer.
Förra veckan startade årets vårflod på allvar. Magasinen fylls nu på rejält och terminspriserna på den nordiska elbörsen visar på fortsatt låga elpriser över sommaren. När snart halva elåret 2020 har gått ligger vi på en rekordstor nettoexport av el, jämfört med förra året, hela 47 procent upp vid jämförelse av 12-månadersvärden.