Nyhet -
Så kan energigemenskaper bidra till ett hållbart elsystem
När tre flerbostadshus delar solceller, ett batterilager och elbilsladdare minskar deras elkostnader och belastningen på elnätet. Det visar examensarbetet som Carl Karlsson har skrivit på Energikontoret i Mälardalen. ”Elanvändningen i Sverige ökar snabbt, men att bygga ut nya elförbindelser i region- och transmissionsnät kan ta upp till 15 år. Motsvarande process i lokalnätet kan ta upp till 2 år. Därför är det viktigt att också satsa på tekniker som kan frigöra effekt i elnätet”, säger han.
Energigemenskaper är ovanliga i Sverige och saknar en tydlig definition i svensk lagstiftning. Det hämmar framväxten av elsystem som låter hushåll lagra och dela på lokalt producerad energi, menar Carl Karlsson. I januari tog han examen från civilingenjörsprogrammet i energisystem vid Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
– Utan energigemenskaper går vi miste om möjligheter att minska hushållens effektbehov från de lokala elnäten, vilket också skulle minska belastningen på elnäten och bidra till ett mer robust och hållbart elsystem, säger Carl Karlsson.
Exempel med tre verkliga flerbostadshus
I sitt examensarbete har han undersökt hur en energigemenskap med tre flerbostadshus skulle prestera. Den skulle ha en takbaserad solcellsanläggning, ett batterilagringssystem, åtta laddpunkter för elfordon och ett internt lågspänningsnät. Carl Karlsson har hämtat verkliga historiska data för byggnadernas fastighetsel från Eskilstuna kommunfastigheter AB, historiska elprisdata från Nord Pool samt nätavgifter från de lokala elnätsägarna Eskilstuna Energi och Miljö.
– För att också kunna ta med solcellsproduktionen, elbilsladdningen och hushållselen i beräkningarna har jag fått ta del av syntetiska, men verklighetstrogna data. De kommer bland annat från mina handledare vid Uppsala universitet och på Energikontoret i Mälardalen, säger Carl Karlsson.
Effektbehov, köpt el och elkostnad minskar
Resultaten för energigemenskapen ser olika ut beroende på årstid och hur batterilagret används. Systemets effektbehov skulle minska med cirka 7 till 23 procent beroende på årstid och styrningsstrategi för batterilagret. Mängden köpt el skulle minska med strax över 18 procent, och den årliga elkostnaden skulle minska med upp till cirka 27 procent.
– Hushållen använder fortfarande lika mycket el, men en större andel är egenproducerad och tack vare batterilagret belastar de inte elnätet i lika hög grad. Energigemenskapen skulle alltså gynna energigemenskapens ägare genom kostnadsbesparingar och elnätsägarna i form av ett minskat effektbehov från det lokala elnätet, säger Carl Karlsson.