Entreprenörskap – en väg ut ur krisen?

Världen går 2013 in i sitt sjätte krisår. Kan entreprenörskap vara en väg ur krisen när traditionell makroekonomisk stabiliseringspolitik misslyckats vända den negativa trenden? I årets Swedish Economic Forum Report: Entrepreneurship, norms and the business cycle visar ny forskning att policyåtgärder kan dämpa effekterna av en konjunkturnedgång. Sju internationellt verksamma forskare hävdar därmed att entreprenörskap kan vara en möjlig väg ur krisen.

För fjärde året i rad publiceras Swedish Economic Forum Report. Huvudfrågan i 2012 års upplaga är hur entreprenörskapet påverkar, och påverkas av, konjunkturcykeln och i vilken mån det finns möjlighet att bedriva en kontracyklisk entreprenörskapspolitik. Är det en möjlig väg ut ur krisen?

Själva fundamentet för en fortsatt uthållig tillväxt, nämligen entreprenörskapets och företagandets och de ekonomisk-politiska förutsättningar som styr dessa aktiviteter, bör sättas i fokus. Forskningsresultaten visar att ett ökat entreprenörskap följs av en konjunkturuppgång omkring ett till två år senare. Dessutom öppnar olika typer av nyföretagande i konjunkturens faser, liksom tidsförskjutning i förhållande till konjunktursvängningarna, upp för en politik som kan dämpa svängningarna i ekonomin. På kort sikt bör regeringen därför:

• Öka finansieringsinsatserna vid nedgångsfaser i konjunkturen som riktas mot mindre och nya företag. Tidigare forskning visar att innovativa, tillväxtorienterade företag med svag soliditet eller litet eget kapital drabbas särskilt hårt i en recession. Insatser kan omfatta t ex statliga lånegarantier, riskkapitalinsatser i samarbete med privata aktörer. Höjda kapitaltäckningskrav bidrar knappast till att stärka en ekonomi på nedgång.
• Hindra inte strukturomvandlingen genom att rikta insatser mot större och etablerade företag.
  T ex vad gäller finansiering.
• Starka krafter leder till krav på ökade regleringar vid en kris. Behovet av att visa handlingskraft får inte överskugga problemen med att en ökad regleringsbörda hämmar företagandet. Det upplevda administrativa krånglet som följer av ökade regleringar har visat sig vara starkt hämmande för entreprenörskap.
• Arbetslöshetsförsäkringen bör vara utformad så att incitament att söka sig till nya verksamheter, inklusive omskolning och företagande, inte dämpas. En allt för generös ersättning under längre tid riskerar att minska dessa ansträngningar och leda till att individer långsiktigt förblir arbetslösa. 
• För det nödvändighetsbaserade entreprenörskapet kan ett tidsbegränsat och väl avvägt sysselsättningsstöd ha en positiv effekt, liksom kvalificerad rådgivning. Erfarenheterna skiljer sig dock mellan länder, eventuella stödinsatser måste kvalitetssäkras.
• Offentlig upphandling kan knappast användas som ett konjunkturreglerande instrument, det är dock viktigt att det ligger kvar på oförändrad nivå.

Samtidigt visas i rapporten att entreprenörskapspolitiken effekt beror på hur starka entreprenöriella normer som etablerats. Har entreprenörskapet en stark tradition och är väl förankrat kan genomslaget för entreprenörskapspolitiken förväntas bli större.

Att förändra en entreprenörsskapskultur tar lång tid. I forna Östtyskland är det samma regioner som var entreprenöriella 1925 som uppvisar det högsta entreprenörskapet idag.

En politik för att skapa entreprenöriella normer kan ses som ett slags friskvård i förebyggande syfte, regional entreprenörskapskultur är en viktig och ekonomiskt betydelsefull faktor för stabilitet. Bland de åtgärder som nämns för att bygga långsiktiga entreprenöriella normer märks bl a utbildningsinsatser för att belysa entreprenörskapets roll liksom medverkan av entreprenörer i utbildning men också i andra (politiska) sammanhang, vikten av förebilder understryks.

Även om forskningen fortfarande befinner sig i ett tidigt skede är det dags att våga tänka utanför den traditionella ramen och att pröva nya konstruktiva policyåtgärder för att vända krisen.

Rapportens författare är:
Martin Andersson, professor Lunds universitet och Blekinge Tekniska Högskola
Pontus Braunerhjelm, VD Entreprenörskapsforum och professor KTH
Michael Fritsch, professor Friedrich Schiller University Jena
Simon Parker, docent Richard Ivey School of Business, Western University
Tim Lamballais Tessensohn, forskningsassistent vid Erasmus University of Rotterdam
Roy Thurik, professor Erasmus School of Economics, Erasmus University
Michael Wyrwich, forskningsassistent vid Friedrich Schiller University Jena

Läs rapporten och policysammanfattningen på Entreprenörskapsforums webbplats.

För intervjuer och kommentarer kontakta
Pernilla Norlin
Kommunikationschef
070-144 55 64
pernilla.norlin@entreprenorskapsforum.se