Allvarliga brister när Försäkringskassan hamnar i förvaltningsdomstolen

Inspektionen för Socialförsäkringen (ISF) granskade förra året hur Försäkringskassan agerar som part i förvaltningsdomstol. Det vill säga när det uppstår tvister kring sjukförsäkringar och där antingen Försäkringskassan eller ansökande överklagar ett beslut till förvaltningsdomstol. ISF kommer fram till att det finns. ISF menar att Försäkringskassans processföring i delar fungerar bra men finner också allvarliga brister som minskar rättssäkerheten för ansökande.

Först en liten förklaring: Försäkringskassans organisation är uppdelad i enheter. En enhet tar omhand om ansökningar av sjukersättningar. En annan enhet sköter omprövningar när den enskilde inte är nöjd med beslutet. Slutligen är det ytterligare en enhet – Rättsavdelningen – där processförarna driver ärendet i domstol om den enskilde eller Försäkringskassan inte är nöjd med beslutet. Utöver denna uppdelning finns också regionala uppdelningar så att det är olika enheter som sköter ärenden beroende på var i Sverige den ansökande bor.

Försäkringskassans handläggare ska vara objektiva och opartiska…

ISF redogör för att det finns höga krav på Försäkringskassan och deras roll som processförare. De ska bidra till att underlaget i målen blir fylligare och därmed till att domarna blir riktiga och välmotiverade. Myndigheten ska genom sin processföring också bidra till att den försäkrade bättre förstår omständigheterna och vad som krävs för att få rätt. Den processförare som representerar Försäkringskassan är i sitt arbete skyldig att följa de allmänna förvaltningsrättsliga krav och andra krav som ställs på en statsanställd. Kraven innebär att varje processförare är skyldig att vara objektiv och opartisk i sitt arbete och att hen ska göra självständiga bedömningar, utan att vara bunden till myndighetens tidigare överväganden eller beslut.

…men är lojala mot Försäkringskassan

Nu till bristerna: ISF har funnit skillnader i hur medarbetare tolkar sin roll i processen. Ibland håller de envist fast vid Försäkringskassans tidigare beslut när de egentligen ska göra en ny och förutsättningslös bedömning av förhållanden. Även om de själva bedömer att Försäkringskassans tidigare beslut är fel så medger de då ändå inte alltid den försäkrades talan. Även om det är ovanligt händer det att processförarna försvarar Försäkringskassans beslut till varje pris. Detta är en avgörande faktor som påverkar i vilken utsträckning domstolen ändrar Försäkringskassans beslut och den enskilde får den förmån hen har sökt. Försäkringskassan behöver därför göra det tydligt att processföraren ska göra sina bedömningar och ställningstaganden självständigt i förhållande till myndighetens tidigare beslut (dvs ansökningar och omprövningar).

Olika kulturer inom Försäkringskassan

Det finns också olika kulturer i olika processenheter (dvs i olika delar av landet) vilket innebär att ärenden hanteras olika. Försäkringskassan behöver se till att de olika enheterna arbetar likadant så att processföringen blir enhetlig. För den enhet där processförarna sällan medger den enskildes talan blir det färre ändringar till den enskildes fördel när denne till slut överklagar beslutet i domstol. ISF uppmanar Försäkringskassan att utveckla arbetssätt och rutiner som leder till att besluten som fattas blir mer enhetliga. Det framgår i granskningen att ISF tycker att de enskilda processförarna arbetar för självständigt vilket leder till att kvaliteten och enhetligheten brister. Ett bättre samarbete mellan processförarna i de enskilda ärendena och avstämningar med chef, rättsliga experter och försäkringsmedicinska rådgivare skulle kunna bidra till ökad kvalitet, ett ökat lärande och även ökad samsyn.

Försäkringskassan bemöter inte relevanta argument och underlag

Förvaltningsrättsliga krav anger också att Försäkringskassan ska bemöta relevanta argument och underlag från den försäkrade samt att ge den försäkrade råd och hjälp. Granskningen visar att Försäkringskassan inte alltid bemöter den försäkrades relevanta synpunkter och kompletteringar och ibland bara delvis gör det. ISF konstaterar att det är bekymmersamt att det förekommer att Försäkringskassan inte alls bemöter eller kommenterar relevanta uppgifter som den försäkrade för fram.

Försäkringskassan brister i återkoppling mellan sina enheter

Försäkringskassan brister också i återkoppling och lärande mellan de olika leden för grundbeslut, omprövning, processföring och dom. På detta sätt kan man identifiera behov av förbättringar. Idag sker återkoppling endast sporadiskt till tidigare led. Om inte besluten i domstolarna delas inom hela Försäkringskassan är risken stor att de vägledande avgörandena inte sprids. Därmed kommer inte handläggarna som arbetar med ansökningar att påverkas av domstolsbesluten. Detta är mycket bekymmersamt, särskilt då en av anledningarna till att Försäkringskassan ska driva processer är att rättsläget ska klargöras av domstolen.

Granskningen upptäcker allvarliga brister hos Försäkringskassan

Sammanfattningsvis konstaterar jag att ISFs granskning upptäcker ett antal allvarliga brister. Equal har erfarenhet av att hjälpa till att skriva ansökningar till Försäkringskassan och driva processer i domstol. Nu förstår vi bättre hur det kommer sig att en del beslut vi får är mycket svåra att förstå och är ibland är näst intill oförklarliga. Det vore intressant att få reda på vilka åtgärder som Försäkringskassan tagit för att rätta till bristerna. Och huruvida regeringen har gett några nya direktiv.

Skribent: Dennis Aberos
info[@]equalsthlm.se
070-7972029

Läs också…

• I Huddinge kräver soc sjukintyg från första dagen för redan sjukskriven – mitt i coronakrisen
• Häxtestet – används än i dag i modifierad form