Fler platser i kriminalvården än i sjukvården

En kraftig utbyggnad av kriminalvården kommer att ske inom de närmaste åren som en följd av olika regeringars satsningar på polisen. Samtidigt är antalet hemlösa rekordhögt och tillgången till vårdplatser inom sjukvården rekordlågt. Där planers inte för några satsningar.

Kriminalvården har analyserat regeringens olika kriminalpolitiska förslag och kommer fram till att förslagen leder till behov av kraftigt utökat antal platser. ”Tillsammans med en utökning av tidsbegränsade platser och beredskapsplatser är planen att Kriminalvården sammanlagt ska ha cirka 27 000 platser i häkten och anstalter 2033, vilket kan jämföras med nuvarande cirka 9 000 platser” skriver kriminalvården i sin ”kapacitetsrapport 2024-2033”.

”Den beräknade utbyggnaden kommer att resultera i kraftigt ökade anslagsbehov. Från drygt 18 miljarder kronor 2024 upp till drygt 40 miljarder kronor 2033”, skriver kriminalvården på sin hemsida.

Nya fängelser och häkten med mindre personal per intagen

Staten har alltså stora och kostsamma planer på att bygga nya fängelser och häkten, bekosta personal för att låsa in människor och göra dem till interner. Man håller dem inlåsta för att de inte ska ha tillgång till samhället, och därigenom förhindras att kunna begå nya brott. I kriminalvårdens planer för att hålla nere kostnaderna ingår större anläggningar, högre grad av automatisering och mindre personal per intagen.

Kriminalvården skriver: ”Myndigheten kommer att behöva prioritera resurserna med fokus på intagna med störst behov och påtagligast risker för återfall i brott, vilket kan innebära att vissa klientgrupper inte kommer att kunna erbjudas individuellt anpassade insatser under sin verkställighet”

Påverkar intagnas psykiska hälsa negativt

Man skriver vidare:
”Utrymmespåverkan och den ökade trängsel som följer av att flera intagna placeras i samma anstalt, på samma avdelning och i samma bostadsrum kan också, utöver sämre säkerhet för de intagna, innebära en psykisk belastning som högst troligt påverkar de intagnas psykiska hälsa negativt. Nattvilan i bostadsrummet är ett tillfälle för återhämtning och reflektion som i sin tur bidrar till lugn och trygghet. Genom placering av flera intagna per bostadsrum försvinner denna möjlighet. Ökad psykisk ohälsa kan försvåra anpassningen till ett liv utanför anstalt och till att risken för återfall efter frigivning ökar.”

Kriminalvården varnar för ökat våld i verksamheten

Det kriminalvården gör på sitt diskreta myndighetssätt är att varna för att det kommer att uppstå en amerikansk situation i den svenska kriminalvården med ökad grad av våld mot personal och mellan intagna, med att personer som tas in i kriminalvården och där en hög andel redan har olika grader av psykisk ohälsa kommer att må ännu sämre. Detta kommer att resultatera i en ännu högre grad av återfallsfrekvens som redan idag är hög med 31 % av klienterna som återfaller i brottslighet som leder till ytterligare fängelsestraff. Kriminalvården vision ”Bättre ut” känns långt borta och det är alla inblandade högst medvetna om. Regeringen och staten gör denna satsning, denna kortsiktiga satsning, med helt öppna ögon. Också väl medvetna om att statistisk visar att fängelseplatser som byggs alltid tenderar att fyllas.

“Det är detta som gör att människor måste sitta och vänta i dagar på akutmottagningar.”

Över 33 000 hemlösa externer

Socialstyrelsens kartläggning från 2017 visade att drygt 33 000 personer då levde i hemlöshet, enligt Socialstyrelsens definition. Att leva i hemlöshet innebär att vara utelåst från samhället, man förhindras att kunna ta ett arbete, att styra sitt liv, att utvecklas, man är en extern, helt inkapaciterad att delta och vara delaktig i samhället och demokratin. Ingen vet säkert om det är fler eller färre hemlösa 2024 men det mesta pekar på att det är fler. Det byggs inte nya billiga hyresrätter, kommunernas arbete mot hemlöshet imponerar inte på någon som är insatt i frågan. Visst talas det högt och brett om Bostad Först men ser man på volymerna står det klart att det handlar om rännilar av människor som bryter sin hemlöshet med denna metod.

“Det är detta som gör att människor i alldeles för dåligt skick skickas hem från vården.”

Regeringen är inte intresserad av att bryta hemlösheten

Det behövs något annat och det som behövs är en omläggning av bostadspolitiken i sin helhet där man bygger nya bostäder som fattiga människor har råd att bo i. Kanske med hjälp av nya byggtekniker, kanske med hjälp av hyressubventioner eller andra mekanismer. Man kan sedan kalla detta för ”social housing”, ”affordable housing” eller vad man vill. Man kan bara konstatera att den ”generella bostadspolitik” vi har idag leder till omfattande bostadsbrist som leder till hemlöshet och så har det varit de senaste 20-30 åren. Man kan också konstatera att regeringen och staten är så gott som helt ointresserade av dessa frågor. En värdemätare är de 40 miljoner kronor man anslog till arbete mot hemlöshet i statsbudgeten 2024. Det finns ingen myndighetsperson på den sociala sidan som pekar på det orimliga i en växande hemlöshet och vilka skador hemlöshet för med sig på människor.

Antalet vårdplatser i svensk sjukvård minst i EU

Något annat intressant att titta på som jämförelse till kriminalvårdens enorma expansion är antalet slutenvårdsplatser i den svenska sjukvården. 2022 uppgick dessa till enligt Socialstyrelsen till 15 336 platser för somatisk vård och 4 419 platser för psykiatrisk slutenvård källa där 1300 platser består av rättspsykiatri. (källa: Sveriges Kommuner och Regioner). Alltså finns totalt cirka 20 000 slutenvårdsplatser på svenska sjukhus vilket gör Sverige till det land i EU med minst antal vårdplatser per person.
Socialstyrelsen skriver: ”Antalet disponibla vårdplatser inom somatisk slutenvård minskade med nästan 20 procent mellan 2012 och 2021 enligt SKR:s verksamhetsstatistik. Eftersom befolkningen ökat under samma tidsperiod har antalet disponibla vårdplatser per capita minskat ännu mer.”

För få vårdplatser leder till lidande

En minskning av antalet vårdplatser med långt över en femtedel under de senaste tio åren. Det är bland annat detta som bekostat de jobbskatteavdrag regeringar infört och regeringar vidmakthållit under precis denna tid. Det är detta som gör att människor måste sitta och vänta i dagar på akutmottagningar. Det är detta som gör att människor i alldeles för dåligt skick skickas hem från vården. Man måste frigöra vårdplatser. Summan av den förda politiken är ett stort och onödigt lidande för många medborgare vilket ganska många personer och yrkesgrupper inom vården larmar om. Det pågår ingen politisk diskussion på statlig nivå om att tillföra regionerna medel för att varaktigt öka antalet vårdplatser. Däremot förs en politisk diskussion på statlig nivå om behovet av att öka beredskapen i sjukvården inför kris eller krig. Hur nu det ska göras utan ett ordentligt och varaktigt budgettillskott?

De ”hårda” frågorna får kosta – de mjuka inte

Regeringen som sitter och regeringar som har suttit, har inga som helst problem med att expandera polis och kriminalvård vilket kommer att leda till enorma och varaktiga kostnadsökningar. Till det ska läggas en kraftig ökning av landets utgifter för militären. Man drar sig för att bygga ut sjukvård och för att få bort hemlösheten med en fungerande social bostadspolitik eftersom det leder till enorma och varaktiga kostnadsökningar. Det finns en enorm slagsida åt statliga muskler och repression i den politiska debatten. De så kallat mjuka frågorna står inte högt i kurs och får framför allt inte kosta något. Det kanske behövs satsningar på polisen, och som en följd av det en utbyggd kriminalvård. Det behövs nog ett starkare militärt försvar, men hemlösheten behöver också avskaffas och det behöver tillföras ett stort antal vårdplatser i den svenska sjukvården. Kanske är lösningen att ta bort en del av alla dessa jobbskatteavdrag och RUT- och ROT-avdrag och tillföra de frigjorda skattemedlen till det allmänna för att bygga ett samhälle som fungerar, för alla. Men det kommer ju inte att inträffa. I stället kommer man att prioritera.

Inom några år har vi en kriminalvård som har fler platser än sjukvården har vårdplatser. Enorma belopp kommer att läggas på en verksamhet som är improduktiv, blir ännu sämre på att förebygga återfall i kriminalitet, och dessutom, enligt kriminalvården själv, kommer att skapa ytterligare ohälsa hos de intagna. Är det en bra prioritering?

Skribent Per Sternbeck
070-797 20 29
info@equalsthlm.se

Läs också...

Längre straff och fler fängelser fördjupar kriminalitet!
Dags att lägga ner IVO och JO i besparingssyfte?