Giftigt neuroleptika skrivs ut som ångestdämpande

Antipsykotiska medel, neuroleptika, skrivs ofta ut till personer för att minska symtom på psykoser hos drabbade patienter. Det är känt sedan länge att neuroleptika har kraftiga biverkningar och är giftiga. Trots det ökar förskrivningen av neuroleptika i Sverige. I hög grad består ökningen av förskrivning till personer som inte har psykos. Faktum är att det idag är fler personer utan psykosdiagnos som äter neuroleptika än med. Hur är det möjligt?

Neuroleptika, så kallat antipsykotiska medel, påverkar en rad olika signalsubstanser i hjärnan men framför allt blockerar neuroleptika bort dopamin. Dopamin är en signalsubstans som är mycket viktig för hjärnans belöningssystem som i sin tur påverkar sexlust, matlust, lust att leva, etc. Genom att blockera ut dopaminreceptorer dämpar man stora delar av nervsystemets funktioner. För en människa med psykos innebär det att man minskar olika tankar, hallucinationer, rädslor och ångest. Detta kan ju vara önskvärt för en människa som lider av sin sjukdom. Men eftersom dopamin verkar över så stora områden i kroppen får man en rad oönskade effekter på köpet, så kallade biverkningar. Detta gäller för alla mediciner, man får önskade verkningar och oönskade verkningar. Som patient får man i bästa fall väga fördelar mot nackdelar och överväga om man ska ta en medicin eller inte.

Intag av antipsykotika under lång tid leder till för tidig död

Neuroleptika är kända för sina kraftiga oönskade verkningar, som faktiskt innebär att om man äter dessa preparat under en längre tid i rekommenderade doser minskas den genomsnittliga livslängden med mellan 15 – 20 år. Så här skriver Socialstyrelsen i ”Nationella riktlinjer för vård och stöd vid schizofreni och schizofreniliknande tillstånd”:

”Den förkortade livslängden för personer med psykisk sjukdom beror i stor utsträckning på somatiska sjukdomar, till exempel hjärt-kärlsjukdomar och diabetes. Dels drabbas gruppen i högre utsträckning av dessa sjukdomar, dels får de som drabbas inte alltid fullgod vård. En sjukdomsorsak är biverkningar av antipsykotiska läkemedel.”

Antipsykotika har svåra biverkningar

Det är alltså allmänt känt och accepterat att neuroleptika har mycket kraftiga biverkningar som t.ex minskad mättnadskänsla, ökad aptit, mindre ork och lust att göra saker vilket sammantaget leder till övervikt, diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Det finns också mer direkta biverkningar.

Ur artikeln: Kamptokormi och pleurototonus: ovanliga biverkningar av neuroleptika, Hans Olsson, överläkare ur Läkartidningen, 2014:
”De vanliga biverkningarna av neuroleptika är väl kända för de flesta läkare oavsett specialitet. Till dessa hör bl a trötthet, muskelspänningar, stelhet, tremor, salivation, viktuppgång, prolaktinstegringar, viljelöshet, motorisk oro, akut dystoni (framför allt i huvud–nackregionen) och på längre sikt tardiva dyskinesier i mun- och halsregionen.”

“…att ge neuroleptika till personer som är utåtagerande, har ångest eller är deprimerade kan inte vara försvarbart. Försiktighetsprincipen måste råda. “

Antipsykotika krymper hjärnan

Mindre känt är att neuroleptika faktiskt är giftigt och i djurförsök har visat sig leda till minskad hjärnvolym, och i forskning på människor genom magnetröntgenbilder, visat sig minska den grå hjärnsubstansen i hjärnan. Att hjärnan krymper är en del av människans normala åldrande. Hjärnan krymper snabbare vid tillstånd av långvarig stress eller om man dricker för mycket alkohol. Effekten är att det blir svårt att lära sig ny information eller ens behålla de kunskaper man redan har. En psykossjukdom innebär troligtvis en ganska långvarig stress på hjärnan så det är inte helt otroligt att en hjärna på en person med psykossjukdom krymper snabbare än för en person som inte har det. Men i ett djurförsök på makaker gjort 2007 (Effect of Chronic Exposure to Antipsychotic Medication on Cell Numbers in the Parietal Cortex of Macaque Monkeys, www.neuropsychopharmacology.org) fann forskarna följande saxat ur sammanfattningen (min översättning):

”Både djurförsök och obduktioner av personer som haft schizofreni påvisar att dessa har mindre hjärnvolymer, och mindre delar av olika områden i hjärnan. Det är oklart i vilken grad sådana mindre volymer beror på sjukdomen eller på effekter av antipsykotiska mediciner. Men vi kunde nyligen rapportera att kronisk exponering för haloperidol eller olanzapin hos makakapor vid doser som producerar plasmanivåer inom det terapeutiska området hos schizofrenipatienter, associerades med betydligt mindre total hjärnvikt och volym.”

Grå hjärnsubstans minskar av antipsykotika

Andra vetenskapliga rapporter påtalar minskad volym av grå hjärnsubstans hos personer som exponeras för neuroleptika. Hjärnans yttre yta kallas hjärnbarken eller den grå substansen. I den grå substansen finns flera miljarder nervceller som länkas samman via synapser. Mellan synapserna skickas impulser, fram och tillbaka, som får människan att reagera, tänka och handla. Det är alltså en helt central del av hjärnan som blir fysiskt mindre av antipsykotika.

Några citat ur en metastudie utförd av Stefan Weinmann och Volkmar Aderhold publicerad i Psychosis, Vol 2, No.1 Februari 2010. Min översättning:

”Programmerad celldöd (apoptos) orsakad av haloperidol har återkommande funnits i djurstudier.”

”McClure et al. (2006) fann en ökning av den totala mängden grå hjärnsubstans (- – -) när man trappade ur antipsykotika”

I sammanfattningen av denna studie skriver författarna. Min översättning:

”Slutsatser: Antipsykotiska medel ska användas mer selektivt, under kortare perioder och med lägsta möjliga effektiva dos. Ökad användning av psykosociala interventioner som visat sig effektiva borde vara en integrerad del av behandlingen för att underlätta minskad frekvens, minskade doser och minskad tid med antipsykotika.”

Författarna skriver också, och citerar Leslie. Mohamed & Rosenheck, 2009), min översättning:

”…det finns en ökande off-label-förskrivning [utanför indikation] av antipsykotiska medel som inkluderar barn och äldre.”

Förskrivningen av antipsykotika ökar i Sverige

Redan på 2010-talet fanns alltså en trend där sjukvården i ökande grad skrev ut antipsykotiska medel till personer som inte har psykos. Denna ökande förskrivning har fortsatt att öka. I Sverige finns idag cirka 80 000 personer med någon form av psykosdiagnos (Källa: psykossjukdom.se driven av läkemedelsbolaget Lundbeck). Samtidigt skrevs det enligt Socialstyrelsens läkemedelsregister 2021 ut recept på antipsykotiska medel till 170 000 patienter. Det är alltså fler patienter utan psykosdiagnos som får antipsykotiska medel utskrivna, än patienter med diagnosticerad psykossjukdom.

Samtidigt som man i det vetenskapliga samhället som forskar på psykoser diskuterar om att man på grund av medlens giftiga, hjärnkrympande egenskaper och omfattande biverkningar, ska ge dem till psykospatienter under så kort tid, i så låg dos som möjligt därför att psykos är en så svår sjukdom att det kan vara värt det, skriver andra delar av vården ut medlen till personer som inte har psykoser.

Barn får mer antipsykotika

Sedan tidigare är det känt att förskrivning av antipsykotika är stor i t.ex rättspsykiatrin och på olika LSS- boenden och SIS-institutioner. I en rapport Socialstyrelsen gjord 2016 konstaterades:
Ur tidningen Läkemedelsvärlden:

”På LSS-boende fick 28 procent av pojkarna i åldern 13-17 år antipsykotiska läkemedel trots att bara 0,8 procent hade en psykos- eller schizofrenidiagnos, visar rapporten. Även bland flickorna i samma åldersgrupp var förskrivningen hög. Där fick 16 procent läkemedlen, medan endast 3 procent hade en diagnos.

– Antipsykotiska läkemedel har även en stämningsstabiliserande effekt och verkar lugnande, vilket skulle kunna vara en förskrivningsorsak. Vissa av läkemedlen kan användas vid beteendestörningar, som utagerande beteende och bristande impulskontroll men då handlar det om kortvarig behandling och inte långvarig som i detta fall, säger Karin Flyckt.”

”Det är vanligt att barn och unga med intellektuella funktionsnedsättningar, som utvecklingsstörning och autism, använder antipsykotiska läkemedel under långa perioder. Det är något som är förknippat med vissa risker, menar Karin Flyckt.

– Med läkemedlen finns det generellt höga risker för biverkningar med långtidsbehandling. Både neurologiska och metabola, som viktuppgång och diabetes.”

Äldre får mer antipsykotika

En annan grupp som har hög utskrivning av antipsykotika är äldre. Trots att snart sagt alla källor vid en sökning på nätet anger att det är olämpligt att ge antipsykotika till äldre med demens fick över 56 000 personer över 65 år dessa medel utskrivna 2021. Trenden är ökande. Troligtvis är anledningen densamma som för ungdomarna på institution och patienterna i rättspsykiatrin. Personer som är utåtagerande, kanske beroende på demens eller andra sjukdomar, hålls lugna och passiva med hjälp av antipsykotika. På det viset kan personalkostnader hållas nere

Antipsykotika vid ångest

Ytterligare en grupp som tillkommit på sista tiden är personer med ångest och sömnsvårigheter. Dessa personer fick förut bensodiazepiner utskrivna men det verkar finnas en motvilja i sjukvården att skriva ut bensodiazepiner då de är beroendeframkallande. Istället skriver man ut atypiska antipsykotiska medel (Olanzapin, Quietapin tillhör de vanligaste vi stöter på), så kallade andra generationens antipsykotika i låg dos.
När dessa lanserades så beskrevs de, som vanligt när det gäller nya psykoaktiva ämnen som tagits fram av industrin, som mycket mildare och med mindre biverkningar än den första generationens. De beskrevs också som ickegiftiga av tillverkarna. Det saknar dock vetenskapligt stöd att påstå detta och det ska ses som en del av bolagens markandasföring:

Andra generationens atypiska antipsykotika ger också hjärnförändringar

Några citat ur tidigare citerad metastudie utförd av Stefan Weinmann och Volkmar Aderhold publicerad i Psychosis, Vol 2, No.1 Februari 2010, min översättning:

”Det har under senare tid uppstått tvivel om val , under hur lång tid samt i vilken dos antipsykotika mediciner skall ges vid schizofreni och andra psykoser. Hoppet om att de nyare andragenerationens, atypiska antipsykotiska medicinerna skulle ha fördelar gällande effektivitet och mindre biverkningar har inte uppfyllts…”

”Det är en liten men växande skara studier som ger vid handen att biverkningar av typiska och atypiska antipsykotika kan bidra ytterligare till för tidig död…”

”Jämfört med 22 personer som inte fick antispykotika hade de som fick första genrationsn typiska antipsykotika en minska av grå hjärnsubstans i basala ganglia och i hjärnbarken edter åtta veckor. Patienter som fick andra generationens atypiska medel hade ett överskott av grå hjärnsubstans i högra och vänstra thalamus jämfört med patienter som inte fick antipsykotiska. (- – -) detta pekar på att de två olika sorterna av antipsykotika har ungefär samma effekt på hjärnstrukturen.”

“Om läkare skriver ut ett recept på antipsykotisk medicin mot ångest eller depression, ta det inte. Läkaren har uppenbarligen ingen koll på verkningar och biverkningar.”

Svensk sjukvård struntar i försiktighetsprincipen

Svensk sjukvård ger alltså i stor skala mediciner till människor som förändrar sammansättningen på deras hjärna efter två veckor. Detta kan möjligtvis vara försvarbart om man har en psykos och svåra vanföreställningar, men att ge dem till personer som är utåtagerande, har ångest eller är deprimerade kan inte vara försvarbart. Försiktighetsprincipen måste råda. Försiktighetsprincipen innebär att handla på ett sådant sätt att risker undvikes. Det finns belagt i vetenskaplig forskning sedan länge att dessa mediciner är giftiga och nervpåverkande. De är välkända för sina svåra biverkningar. Huvudregeln är att de ska tas i så låg effektiv dos under så kort tid som möjligt. Svenska sjukvård skriver ändå ut dem hej vilt även till personer som inte har psykos.

Ansvariga myndigheter tiger

Equal har bett de myndigheter som har till uppgift att skydda medborgarna från farliga mediciner eller farlig användning av mediciner, Socialstyrelsen samt Läkemedelsverket, om en kommentar till den ökande förskrivningen av antipsykotika till personer som inte har psykos. De har inte svarat. Till patienter och anhöriga är budskapet klart. Om läkare skriver ut ett recept på antipsykotisk medicin mot ångest eller depression, ta det inte. Läkaren har uppenbarligen ingen koll på verkningar och biverkningar.

Om du ändå väljer att ta det – var extremt noga med hur du mår i samband med intagande. För bok. Ta så låg dos som möjligt under så kort tid som möjligt.

Skribent Per Sternbeck
info[@]equalsthlm.se
070-7972029