Psykisk ohälsa och självmord vanligare för de med ekonomiskt bistånd

En ny studie från Socialstyrelsen visar att det är 5 – 6 gånger vanligare att vårdas för självmordsförsök året innan och året efter biståndstillfället. Myndigheten vill att kunskapsnivån höjs inom socialtjänsten och hälso- och sjukvården, samt att båda aktörerna samordnar insatserna.

”Bland mottagare av ekonomiskt bistånd var det nästan 6 gånger vanligare att ha vårdats på sjukhus för suicidförsök eller annan avsiktlig självskada året innan biståndet än för jämförelsegruppen. Det var nära 5 gånger vanligare att ha sjukhusvårdats av samma orsak under året efter biståndet.”

Markant högre dödlighet bland biståndsmottagare

Hos personer som fick ekonomiskt bistånd under 2020 var risken att dö i suicid drygt 5 gånger högre under året efter de fått bistånd, och 3 gånger högre att dö av annan orsak. Det fanns knappt någon skillnad mellan dem med längre (minst 10 månader under året) och kortare (1–9 månader) biståndstid.

Även vanligare med psykiatrisk vård bland biståndsmottagare

Knappt 18 procent av biståndsmottagarna hade ”vårdats inom specialistpsykiatrin (öppenvård eller heldygnsvård) någon gång under året innan mottagandet av bistånd”, vilket var 3,5 gånger vanligare bland biståndsmottagare.

Starkt samband mellan ekonomi, ohälsa och självmord

Tidigare forskning har slagit fast statistiska samband mellan ekonomiska svårigheter, fysisk och psykisk ohälsa och självmord, vilket Socialstyrelsens undersökning bekräftar. ”Eftersom undersökningarna varit så kallade observationsstudier kan man dock inte säkerställa orsakssamband. Det vill säga om ekonomiska problem leder till psykisk ohälsa och suicidalitet, eller om sambandet är det motsatta. Troligen verkar sambanden i båda riktningarna. Dessutom finns det troligen underliggande faktorer (exempelvis redan existerande men inte uppmätt psykisk eller fysisk ohälsa) som ökar sannolikheten för både ekonomiska problem liksom psykisk ohälsa och suicidalitet”

Viktigt att socialtjänsten och hälso- och sjukvården besitter denna kunskap och samverkar

Socialstyrelsen slår fast att ”sambanden mellan ekonomisk utsatthet, psykisk och fysisk ohälsa och suicidalitet är viktiga att känna till för yrkesutövare inom såväl socialtjänst som hälso- och sjukvård. För att kunna erbjuda rätt stöd och minska suicidrisk behövs samverkan för samordning av insatserna.” Det är mycket viktigt att ”hantera skulder och ekonomisk stress som en del av suicidpreventivt arbete inom socialtjänstens verksamheter liksom på att hälso- och sjukvården behöver beakta dessa frågor.”

Stigma runt dålig ekonomi, psykisk ohälsa och suicid – yrkespersoner måste ställa frågan

Myndigheten beskriver också stigmat hos personer som har det svårt ekonomiskt och som har tankar på självmord. Socialstyrelsen föreslår dessutom att yrkespersoner som möter människor i ekonomisk utsatthet måste ställa frågor om ekonomi, psykisk ohälsa och eventuella tankar på suicid, för att kunna samordna nödvändiga insatser och minska risken för suicid.

Equal möter verkligheten som Socialstyrelsen beskriver. Vi träffar, nu oftare än förr, sköra människor med allvarlig psykisk ohälsa som inte kan jobba och som behöver försörjningsstöd. Och som möts av oförståelse och krav, och nekat bistånd. Om de säger att de mår dåligt och inte vill leva längre till handläggare tas detta som ett ”hot”. Och de blir hänvisade till psykiatrin – som självklart inte kan lösa deras livssituation med boende och försörjning.

Skribent Dennis Aberos
070-797 20 29
info@equalsthlm.se

Läs också…

Försörjningsstödet har urholkats – är lägre än Konsumentverkets beräkningar
Farlig symbolpolitik från regeringen om bidrag!