Ulf Kristerssons sjukpenningspolitik misslyckades

När Moderaterna med statsminister Reinfeldt tog makten 2006 utnämndes Ulf Kristersson till socialförsäkringsminister. Alliansen införde en bortre tidsgräns i sjukpenningen. En rapport från Inspektionen för socialförsäkringar (ISF) konstaterar att Kristerssons sjukpenningspolitik misslyckades – den hade mycket liten effekt då de flesta återkom till sjukpenningen.

Alliansen med M i spetsen införde arbetslinjen som den viktigaste ingrediensen i sin politik. De sänkte inkomstskatten, försämrade bidragen och införde en bortre tidsgräns i sjukpenningen som innebar att Försäkringskassan normalt sett bara kunde betala ut sjukpenning under 914 dagar. Därefter blev den sjuke utförsäkrad under en period av tre månader innan hen åter kunde få sjukpenning. ISF har under sommaren 2022 undersökt effekten av den bortre tidsgränsen.

Mycket liten effekt då de flesta återvände – ISF

ISF konstaterar att effekten av den bortre tidsgränsen var mycket liten:

”En stor andel av de som utförsäkrades återvände till sjukförsäkringen kort efter uteslutningsperioden. Bland de som utförsäkrades för första gången återvände cirka 65 procent till sjukpenningen direkt efter tre månader, medan cirka 9 procent beviljades sjukersättning. Bland de som utförsäkrades för andra eller tredje gången var andelen återvändare högre (70 respektive 85 procent). I genomsnitt återvände cirka 73 procent till sjukpenningen kort efter uteslutningsperioden. Inkluderar vi även de som beviljades sjukersättning var andelen återvändare cirka 80 procent.”

Endast 1 procent av de heltidssjukskrivna började arbeta heltid

Av de som hade 100 procent sjukpenning återvände nästan 95 procent till sjukförsäkringen inom en treårsperiod. ISF bedömer att endast en dryg procent började arbeta heltid igen då de fick en förvärvsinkomst som var högre än den lägsta kollektivavtalade lönen i Sverige 2020.

En majoritet levde i ekonomisk utsatthet både före och efter utförsäkringen

ISFs kartläggning visade att 75 procent av de utförsäkrade hade en lägre bruttoinkomst än jämförbara personer inom samma kommun, åldersspann och kön.

Inkomsterna påverkades endast marginellt på lång sikt

ISF mätte effekten av utförsäkringen på inkomsterna både på kort och lång sikt:

”Under de första tre månaderna efter utförsäkringstillfället minskade de samlade utbetalningarna från Försäkringskassan, A-kassorna, kommunernas socialtjänster och Pensionsmyndighete med cirka 25 procent. Men på lång sikt påverkades inkomstnivån endast marginellt. I genomsnitt sjönk den reala månadsinkomsten med 4,4 procent mellan året före och tredje året efter utförsäkringstillfället.”

De sjuka var sjuka på riktigt och inte arbetsskygga människor

ISFs rapport visar att de långtidssjukskrivna som utförsäkrades var sjuka på riktigt. Detta påvisas av att en överväldigande majoritet fick sjukpenning beviljad igen av Försäkringskassan efter uteslutningsperioden. De livnärde sig alltså inte på allmänhetens bekostnad av egen fri vilja. Däremot misstänkliggör Moderaternas arbetslinje varenda person som inte har ett arbete – både då som nu. Det finns många som vittnat om hur påfrestande det var att utförsäkras – att inte vara betrodd och utmålas som någon slags parasit som inte bidrar till samhällets bästa.

Vilken politik kommer det förmodade högerblocket att driva?

Att arbetslinjen åter hamnar i första rum tycks vara klart. Exakt vilken politik som kommer föras vet vi dock inte än. Vi kan hoppas på att även Moderaterna och övriga i högerblocket har läst ISFs rapport när de beslutar sig för vilka nedskärningar av bidrag som de vill genomföra.

Läs också…

Moderaternas förakt för svaghet – nu i partiprogrammet
Försäkringskassans avslag på sjukpenning leder till avslag hos socialtjänsten
Försäkringskassan försvarar sig om vad som krävs vid sjukpenning