Vårdåklagare – leder sällan till åtal

År 2013 skapades särskilda vårdåklagare. De ägnar sig åt de fall som handlar om brott som är kopplade till de lagar som styr hälso- och sjukvården, och åtalar alltså vårdanställda. Deras arbete leder dock sällan till åtal, särskilt vad gäller allvarliga brott. De bedriver ofta sitt arbete i nära samarbete med IVO (Inspektionen för Vård och Omsorg) och förlitar sig på de utredningar som IVO gör om fel i vården.

Det finns tolv åklagare som är specialiserade på att handlägga fall inom hälso- och sjukvården. Systemet infördes efter det uppmärksammade fallet där en läkare vid Astrid Lindgrens barnsjukhus åtalades för dråp. Såväl åklagare som polis fick kritik från läkarhåll under den utredningen. Man ville samla kompetens på ett fåtal särskilda åklagare istället för att sprida ut de få vårdfallen bland alla åklagare.

Få åtal för allvarliga brott

Sedan 2013 har totalt 1 226 misstänkta brott gått till åtal. Räknar man bort dataintrången var det endast 87 brottsmisstankar som fick ett åtalsbeslut under perioden, enligt Läkartidningen. Antalet åtal för vållande till kroppsskada och vållande till annans död under åren 2013–2019 är försvinnande få. Ett fall 2013, ett fall 2017, och två fall 2019. Detta enligt statistik från Riksåklagaren som presenterades i tidningen Dagen.

Samtidigt som många drabbas av vårdskador som kunde undvikas

Enligt statistik från Socialstyrelsen drabbas ungefär 110 000 patienter varje år av en vårdskada av varierande allvarlighetsgrad. Omkring 1 400 människor dör i Sverige varje år på grund av en vårdskada. Av de skador som orsakade eller bidrog till dödsfall bedömdes att 39 procent hade kunnat undvikas.

Krävs uppsåt för ett åtal

– Misstag i vården ska prövas av andra instanser som IVO. För att vi ska pröva saken i domstol krävs det ett uppsåt, en straffbar handling, sa chefsåklagare Gunnar Brodin, chefsåklagare med ett nationellt ansvar för vårdåklagarna, till tidningen Vårdfokus.

Enligt Åklagarmyndigheten finns tre former av uppsåt; avsiktsuppsåt, insiktsuppsåt och likgiltighetsuppsåt. Avsiktsuppsåt innebär att gärningspersonen vill uppnå en viss effekt med sitt handlande. Med insiktsuppsåt avses att gärningspersonen insett att en viss effekt ska inträffa eller att en gärningsomständighet förelåg. Likgiltighetsuppsåtet utgör den nedre gränsen för uppsåt. I detta fall har gärningspersonen varit medveten om risken för effekten/gärningsomständigheten och också varit likgiltig till att effekten skulle inträffa eller att gärningsomständigheten förelåg.

Vårdåklagare och läkarförbundet vill ha nära koppling till IVO

Vårdåklagarna hamnade på de orter där Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har sina tillsynsavdelningar. Vårdåklagaren Jonas Peterson uppger att den stora merparten av ärendena bottnar i anmälningar från privatpersoner. Han uppskattar att ungefär 10 till 20 procent av anmälningarna kommer från IVO.

Jonas Petterson (i en intervju med Läkartidningen): ”Min uppfattning är nog att inkörsporten skulle vara anmälan till IVO. Anser IVO att det har begåtts något medicinskt fel så ska de styra upp det till polis och åklagare. Det beror på att grundkompetensen finns där för att göra den första medicinska bedömningen om ett fel har begåtts och om man kan anse att någon kan vara skäligen misstänkt.”

Problematiskt med nära anknytning mellan vårdåklagare och IVO

Det är just detta som är problematiskt. Om IVO ska vara en grindvakt för anmälningar kommer mycket få fall bli anmälda. Juristen Dennis Brinkeback skrev såhär i tidningen Dagen: ”Ett av de grundläggande fel åklagarna hittills gjort är att förlita sig på IVO:s och Socialstyrelsens läkare som är en del av systemet som skyddar läkarna. Det gör att de inte får rätt beslut för åtalsbeslut. Systemet skyddar sig själv. Åklagarna måste ta hjälp av oberoende läkare i sina utredningar. Annars får de inte en objektiv bedömning och därmed inget underlag för åtal för vållande till kroppsskada eller vållande till annans död.”

Vårdåklagarna behöver mer medicinsk expertkunskap

Enligt Jonas Peterson anlitar de experthjälp när det behövs. Han anser att det behövs mer hjälp från experter. Det har efterlysts när vi vårdåklagare har träffats, att man känner sig lite ensam och att man inte riktigt har samma möjligheter att få en värdering av materialet. En del har uttryckt att man näst intill sitter och väntar på att IVO ska komma med ett avgörande för att få en medicinsk bedömning. Gunnar Brodin uppgav för Läkartidningen att man från Åklagarmyndighetens sida nu ser över möjligheterna att mer permanent knyta en person med medicinsk expertis till vårdåklagarkollektivet.

Equal anser att dagens system inte håller

Effekten av särskilda vårdåklagare har varit mycket magert. Det beror till stor del på hur svensk sjukvård är uppbyggd med lagar och förordningar. Det finns inga rättighetslagar i vården i Sverige. Du har som patient mycket svårt att få rätt när behandlingen blir fel eller helt uteblir. Att tro att man kommer runt detta problem om man tillsätter särskilda vårdåklagare är felaktigt. Sverige måste förbättra lagarna och ge patienter mer rättigheter och skydd för att uppnå en tryggare och säkrare vård.

Skribent: Dennis Aberos
info[@]equalsthlm.se
070-7972029