Ny internationell rapport från barnrättsorganisationer: Så har covid-19 påverkat barn på barnhem i Asien

En ny studie om hur den pågående pandemin har påverkat barnhem i Thailand, Kambodja, Myanmar och Nepal, visar att barn som bor på barnhem har påverkats negativt. Men fler än hälften noterar även positiva effekter såsom förbättrat mående bland barnen och att bortfallet av volontärer gjort att relationer mellan personal och barn förbättrats.

Under det senaste decenniet har antalet barnhem ökat kraftigt i världen. Detta sker trots att så många som 80 till 90 procent av barnen har minst en förälder i livet. Den största orsaken till placeringen på barnhem är fattigdom.

En ny rapport från World Childhood Foundation och Erikshjälpen visar att barn som bor på barnhem har påverkats negativt under coronapandemin där en stor majoritet av intervjuade barnhem, 81 procent, förlorat intäkter till att finansiera verksamheten under pandemin. Men detta har också resulterat i nytänkande, där barn istället har återförenats med sina familjer. I studien säger över 90 procent av intervjuade verksamhetschefer att pandemin lett till diskussioner om att förändra arbetssätt och i ökande grad stödja barn i deras hemmiljöer.

– Det är bekymrande att många barn under pandemin har skickats hem utan ordentlig uppföljning eller bedömning av var de hamnar och utan att man undersökt om barnens familjer behöver extra stöd i en särskilt tuff tid. Men det visar också att de flesta barn som i dag växer upp på barnhem faktiskt har föräldrar eller släktingar i livet och slår hål på myten om att barn befinner sig på barnhem för att de är föräldralösa. Vi vet att många föräldrar både vill och kan ta hand om de här barnen men att de inte sällan behöver lite stöd. Att jobba med det som första alternativ och endast när allt annat prövats placera barn på barnhem borde vara sättet att jobba på – både i Sverige och i andra länder, säger Britta Holmberg, programchef och vice generalsekreterare på World Childhood Foundation.

Rapporten bekräftar också att utländska volontärers bidrag till barnhem främst sker genom att de hjälper till att samla in pengar under och efter sin vistelse. En överväldigande majoritet av de intervjuade barnhemmen menar att volontärerna egentligen inte behövs för barnhemmets drift och att relationer mellan barn och lokalanställda samt barns allmänna välmående till och med förbättrats under pandemin, på grund av mindre rotation av anställda samt att volontärerna i stort sett försvunnit. Trots detta räknade alla barnhem som tidigare tagit emot utländska volontärer med att göra det igen efter att pandemin är över.

– Barnhemsvård är extremt kostnadskrävande. Det skulle vara betydligt mer effektivt att lägga de pengar som satsas på barnhem på arbete för att förbättra de sociala strukturerna och stärka familjer i fattigdom. På det sättet skulle vi kunna hjälpa många fler barn på ett sätt som är mycket bättre för barnen, säger Peter Toftgård, internationell programchef på Erikshjälpen.

"Impact of COVID-19 on privately run residential care institutions" är skriven av Rebecca Nhep, Kate van Doore och Gift Kanthamanee – några av världens främsta experter inom områdena barn på institution och människohandel. Rapporten är framtagen av Better Care Network, Griffith Law School, World Childhood Foundation och Erikshjälpen, och har genomförts med stöd från Svenska Postkodlotteriet, ACC International och Rethink Orphanages Australia.

För mer information kontakta:
Petra Alexander, tf kommunikationsansvarig World Childhood Foundation
petra.alexander@childhood.org
0709-28 15 90

Cecilia Boij, opinions-och kommunikationsstrateg Erikshjälpen
cecilia.boij@erikshjalpen.se
0730-22 24 69

Barnhemskollen
På barnhemskollen.se hittar du rapporten i sin helhet. Här kan du även läsa mer om problematiken kring barnhem, ta del av berättelser från personer som vuxit upp på barnhem samt information om hur du kan stötta barn på andra mer hållbara sätt. Barnhemskollen drivs av Erikshjälpen och World Childhood Foundation.