Tydlighet och samarbete krävs kring den nya textillagen

Den nya lagen om textilåtervinning innebär att kommunerna ansvarar för att samla in och hantera textilavfall. Men Erikshjälpen Second Hand ser brister i hur lagen implementeras.
- Kommuninvånare ges inte tillräckliga förutsättningar att följa nya lagen, och otydligheten påverkar både oss och våra gåvogivare, säger Cathrine Kylesten, Hållbarhetschef på Erikshjälpen Second Hand.

Textilåtervinningslagen ställer krav på att alla textilier sorteras och återvinns för att skapa ett mer cirkulärt system. En lag som Erikshjälpen Second Hand är positiv till, men ser nu risken att second hand får ta emot även det som egentligen ska i soporna.
- Det är ännu för tidigt att se långsiktiga effekter av den nya lagen, säger Cathrine Kylesten. Men tydligt är att när Erikshjälpen tvingas hantera det som egentligen är avfall så tar det resurser från vårt arbete med att stimulera återbruk. Och inte minst från vårt huvuduppdrag, att få ett ekonomiskt överskott till arbetet för barn runt om i världen.

Erikshjälpen Second Hand kommer även i fortsättningen att ta emot all textil som är hel, ren och i säljbart skick och litar på att gåvogivarna sorterar ut det som inte går att återanvända. Samtidigt får butikerna många frågor om hur textilavfall ska hanteras, mycket på grund av bristande kommunikation och otydlighet från kommunerna. Det är varje kommuns ansvar och informera och ansvara för insamling av textilavfall, men de flesta är väldigt oförberedda och lagen tolkas olika. Det skulle finnas en enorm potential att samarbeta i dess frågor menar Cathrine Kylesten:
- Vi som organisation kan bidra med vår erfarenhet och infrastruktur för återanvändning. Genom att arbeta tillsammans kan vi skapa en helhetslösning som både underlättar för konsumenterna och gör en större insats för miljön.

Erikshjälpen Second Hand förhoppning är att konsumtionsmönstret på sikt ändras, och att när konsumenterna köper nytt satsar på bättre kvalitet som har en längre livslängd.
- Konsumentens val är en viktig del i att minska avfallsberget, säger Cathrine Kylesten. Kvalitetsplagg har en så mycket längre livslängd i våra butiker och är efterfrågat, medan Ultra fast fashion, som exempelvis Shein, inte har något större andrahandsvärde. Just nu pratar hela Sverige om textilavfall och ultra fast fashion, vilket i förlängningen är väldigt positivt. Vår förhoppning är att debatten bidrar till att fler förstår att vi måste gå den hållbara vägen framåt.