Nyhet -
Så kan barns rätt till delaktighet stärkas i kontakten med barnahus
Hur kan barn som utsatts för brott få den information de behöver och har rätt till? I en ny bok har forskare undersökt dokumentation och information på barnahus. De konstaterar att det finns mycket att utveckla för barnens bästa.
Barnahus är en trygg och barnvänlig plats dit barn och tonåringar kommer när man misstänker att de har utsatts för brott. I barnahuset kan de under ett och samma tak få kontakt med polis, läkare, socialtjänst och personal från BUP. Barnahus är en relativt ny verksamhet som växer stadigt världen över, därför finns det ett stort behov av metodutveckling hos barnahusen.
– Vi har sett att det finns mycket att göra för barn som är brottsoffer. Kärnan i det här projektet är barnens rätt till information och dokumentation av vad som händer, vad som har sagts på vägen och varför det blev som det blev, säger Åsa Landberg, doktorand på Ersta Sköndal Bräcke högskola.
Boken är indelad i tre delar; en rättslig genomgång av barns rätt till delaktighet och information, en intervjustudie bland ungdomar som varit utsatta för brott samt en genomgång av vad myndigheter faktiskt dokumenterar. Utifrån det har forskarna tagit fram ett nytt förslag till hur vägen genom barnahuset kan göras bättre, utifrån barnet synvinkel. De kan se att en barnahuslogg skulle underlätta för både barn och myndigheter.
– Vi har studerat den väg man tänker sig att barnen bör ha. De kommer till ett barnahus, är med om polisförhör med mera, men i efterhand kan de inte hitta den information som de gett. Det fattas alltför många pussebitar utspridda hos många myndigheter. Om ingen har sammanställt den totalabilden, hur kan man då förklara för barnen eller andra vuxna som behöver ta del av det, säger Maria Eriksson, professor på Ersta Sköndal Bräcke högskola.
– Idag vet inte alla barn ens vem de har pratat med. Om det loggades genom en tidslinje där möten, beslut och vilka personer som deltagit redovisas, skulle det underlätta för många av de inblandade, säger Åsa Landberg.
Varje myndighet sköter idag sin egen del, vilket gör att all dokumentationen inte ger en helhetsbild. Om barnet i efterhand inte kan ta del av vilka beslut som fattats, betyder det att något är fel i processen. Maria säger att sekretessen mellan myndigheter är ett hinder. Under 2020 har dock FN:s barnkonvention blivit till lag i Sverige, vilket ger barnen mer rättigheter. Maria och Åsa ser därmed att deras förslag på en barnahuslogg kan bli ännu bättre efter en lagändring.
Boken Delaktighet genom kunskap, kontroll och gemenskap - Barnets väg genom Barnahus, riktar sig till alla som kan bli inblandade när ett barn utsätt för brott. Hit räknas poliser, socionomer, personal på BUP, åklagare, men även pedagoger i skolor och förskolor, som kan vara den person som följer med ett barn till barnahuset.
Forskningsprojekt är genomfört på intitiativ av Stockholms stad, Region Stockholm och Stockholms universitet.
För mer information om projektet, kontakta Åsa Landberg eller Maria Eriksson.
