Stort forskningsanslag till Marie Cederschiöld högskola för projekt om hur musik stärker livskvaliteten vid demenssjukdom

Projektet, som sker i samarbete med svenska och brittiska universitet samt Lundalands filharmoniska orkester, ska undersöka hur musikaliska gruppaktiviteter kan skapa livsglädje och stärka självkänslan hos personer som lever med demenssjukdom. Projektet startar 2025 och kommer att pågå i fyra år.

Traditionellt har mycket av forskningen inom demensområdet fokuserat på förluster av kognitiva förmågor. Detta projekt tar istället fasta på de förmågor som personer med demens fortfarande har, särskilt inom kreativa uttryck som musik. Tillsammans med de professionella musikerna kommer äldre personer som lever med demenssjukdom att engageras i improvisatoriskt musikskapande där musikerna omvandlar deltagarnas impulser till musik. "Det är inte ett framträdande – det är ett samtal," förklarar en av musikerna från Lundalands filharmoniska orkester.

Projektet bygger vidare på det etablerade musikprogrammet Music in Mind, som startade i Storbritannien 2012 av Manchester Camerata och forskare vid University of Manchester. Efter en pilotstudie i Skåne under 2023, där svenska musiker utbildades av kollegor från Manchester, kommer nu programmet genom forskningsprojektet att utvecklas i en svensk kontext.

Forskarna kommer att samla in data genom videoinspelningar av musiksessionerna och intervjuer med deltagare, vårdpersonal och anhöriga. Samverkan med en kommun i Stockholm kommer också att bidra till att vidareutveckla programmet. Målet är att belysa hur musik kan förbättra livskvaliteten och skapa nya möjligheter för personer som lever med demenssjukdom.

Ingrid Hellström, professor inom vård av äldre, Marie Cederschiöld högskola, ser även projektet som ett tillfälle att utmana fördomar.

– Jag är mycket glad och hedrad över att Sällskapet De Gamlas Vänner genom detta generösa forskningsstöd ger oss möjlighet att utforska hur vi genom en kulturell aktivitet kan påverka välbefinnandet hos och skapa relationer med personer som lever med en mer avancerad demenssjukdom. Ett viktigt mål är att hitta sätt att främja möjligheter att få uppleva välbefinnande och att det inte behöver bero på om personen minns vad instrumentet kallas eller vad grannen heter – upplevelsen kan vara i stunden och det är minst lika viktigt. Jag hoppas också att vi kan utmana några av alla de fördomar som finns kring att leva med en demenssjukdom.