Titta på filmen nedan och hör kursledaren berätta mer om vad ett responsbaserat förhållningssätt innebär i praktiken och hur det kan stärka din roll som socialarbetare, behandlare eller vårdpersonal.
En ny studie visar att drygt sju av tio religiösa församlingar i Sverige har utsatts för någon form av brott det senaste året. Studien, som genomförts på uppdrag av Myndigheten för stöd till trossamfund (SST) som en del i regeringsuppdraget "Uppdrag att genomföra insatser för att stärka trossamfunds säkerhet" har kartlagt lokala församlingars utsatthet och sårbarhet för brott och andra risker.
I en ny rapport från Marie Cederschiöld högskola lyfts civilsamhällets roll som motor för nytänkande inom svensk välfärd. I takt med att välfärdsstaten pressas av ekonomiska och sociala utmaningar, pekar forskaren Malin Lindberg på att idéburna organisationer kan stå för avgörande innovationer – men bara om de ges rätt förutsättningar.
En svår sjukdom i familjen innebär livsförändringar inte bara för den sjuka familjemedlemmen utan också för resten av familjen. Forskning visar att barns välbefinnande ofta är förknippat med – och beroende av – hur vårdnadshavare och familjen fungerar och mår. Barn som närstående rapporterar bristande kommunikation om sjukdom, vilket i sin tur ökar risken för psykisk ohälsa hos barn på sikt.
Essäformen passar väldigt bra för yrkesverksamma som arbetar i relationsbaserade yrken eftersom essän syftar till att utveckla det egna yrkeskunnandet och lära sig mer utifrån konkreta situationer man varit med om i sitt arbete. Det är författaren själv och de yrkeserfarenheter hon har med sig som blir själva forskningsobjektet i essän.
En ny kurs med titeln "Samverkan mellan civilsamhälle och akademi – så fungerar det" lanseras nu av uppdragsutbildningar på Marie Cederschiöld högskola. Kursen riktar sig till dem som arbetar för att bygga broar mellan akademi och civilsamhälle och har utvecklats som ett svar på det ökade intresset för att hantera komplexa samhällsutmaningar genom tvärsektoriella samarbeten.
Sällskapet De Gamlas Vänner har tilldelat Marie Cederschiöld högskola närmare 5,3 miljoner kronor för ett forskningsprojekt som ska undersöka hur musik kan främja välbefinnande hos personer som lever med demenssjukdom.
Feedback Informed Treatment, FIT, är en ny grundläggande utbildning i förhållningssättet FIT och bedömningsinstrumenten ORS-SRS och vänder sig till alla som arbetar med behandling och olika former av samtalsbaserat förändringsarbete.
Vid midnatt natten till onsdag stängde ordinarie anmälan till vårterminens högskoleutbildningar via antagning.se. Enligt Universitets- och högskolerådet (UHR) sökte totalt över 252 000 personer till utbildningar runt om i Sverige inför våren 2025. Marie Cederschiöld högskola är ett av de tio lärosäten vars ansökningar har ökat mest, med en ökning på hela 17,5 % i antalet sökande.
Åsa Moberg och Fanny Ambjörnsson utses till hedersdoktorer vid Marie Cederschiöld högskola. De promoveras vid högskolans akademiska högtid 4 oktober.
För att fortsätta främja utvecklingen inom området presenterar Marie Cederschiöld högskola nu en ny kurs i samarbete med Föreningen för biblioterapi i Finland och Föreningen för biblioterapi i Sverige: "Biblio/poesiterapi som metod för personlig och professionell utveckling". Denna kurs har utformats tillsammans med två pionjärer från Finland, båda framstående inom det biblioterapeutiska fältet.
Pernilla Omérov, lektor i vårdvetenskap vid Marie Cederschiöld högskola, har tilldelats pris av Ing-Marie Wieselgrens stiftelse.
En studie om risk för dödsfall bland personer som lever i hemlöshet med en beroendediagnos visar att det finns ett behov av interventioner inom specialiserad beroendevård för att stötta den utsatta gruppen.
Vad gör en diakon i sitt dagliga arbete? När känner diakonen att hon eller han lyckas? Det var några av de frågor som professor Moira von Wright hade som utgångspunkt när hon påbörjade sitt forskningsprojekt Diakonins mening. Vid ett kommande seminarium kan du höra Moira och flera andra forskare presentera sina aktuella projekt inom diakoni.
Att konsumera handlar allt mer om ett sätt att skapa vår identitet och även livsmening. Företagen fyller sin marknadsföring med personliga relationer och lockar med så kallad existentiell konsumtion. Men vad betyder våra ägodelar för oss egentligen? Den frågan har Tomas Brytting, professor i organisationsetik vid Ersta Sköndal Bräcke högskola, sökt svaret på i ett nyligen avslutat projekt.
I en nyligen publicerad artikel i en bok förklarar Tomas Brytting hur företag har svårt att komma till rätta med oegentligheter hos personalen genom olika bortförklaringar. Det kan bland annat handla om bedrägerier, korruption, trakasserier och diskriminering.