Genusglasögon går inte att ta av

Några år in på 2000-talet kan vi fortfarande skönja att Fagersta inte är en jämställd kommun, menar Eva-Karin Wedin projektledare för Förskola och skola för jämställdhet i Fagersta. Det märks exempelvis på att ungdomar i stora drag väljer utbildning efter traditionella könsmönster, såsom det ser ut på arbetsmarknaden idag med många män inom teknikindustri och många kvinnor inom vård, omsorg och handel. Flickor i 7-årsåldern vill bli doktor, cool och fin, lasarettsjobb, äldrevårdare, kassörska, snäll, en sol, ridlärare och frisör. Pojkar anger att de vill bli fotbollsproffs, polis, formel 1-förare, djurskötare, spindelmannen, hockeyproffs, skådespelare, snickare, sångare och dansare. Det visar den kartläggning som gjort genom projektet . När eleverna är runt 16 år är drömyrkena för flickor på Risbroskolan caféägare, jurist, designer, djurskötare, restaurangarbetare, förskollärare, polis, musiklärare, konditor, civilekonom, ljudtekniker, massör, florist, kontorist, historiker, ingenjör, elektriker, miljöforskare, psykolog, vd, egen företagare, flygvärdinna. Pojkarnas drömyrken är idrottsproffs, industriarbetare, chef, försäljare, programmerare, arbeta på UD, kändis, musiker, journalist, polis, militär, chaufför, vd, bankrånare. –Ungdomarnas studieval sker fortfarande mycket efter tradition och flickor har bättre betyg än pojkar i nästan alla skolämnen, säger Eva-Karin Wedin. – Förskolan och skolan möter alla barn och ungdomar i kommunen. På frågan om det finns ojämställdhet svarar det flesta först nej men ändrar sig när de börjat observera sin verksamhet med ”genusglasögon”. Det roliga är att när pedagogerna väl ser problemet så ser de lösningen samtidigt, säger projektledare Eva-Karin Wedin. Jämställdhet är ett abstrakt begrepp som måste konkretiseras i vardagsarbetet för att det ska bli synligt och möjligt att arbeta med och det är just det som projektet har arbetat med. Dagbarnvårdare, alla förskolor, Per-Olsskolan och Risbroskolan har varit med i projektet som pågått i två år. Under sammanlagt 13 000 timmar har pedagogerna observerat, analyserat och åtgärdat för jämställdhet. Arbetsmetoden har varit att först observera den egna verksamheten genom videofilmning, intervjuer med barn och elever, granskning av betyg och statistik. Även miljö och studiematerial har granskats. Sedan har materialet analyserats tillsammans med Eva-Karin och kommunens två genuspedagoger Tarja Dahlin och Gunvor Ashbourne. Genom sina observationer har många pedagoger blivit varse att de bemöter och tilltalar flickor och pojkar olika. Utifrån dessa insikter har de prövat nya arbetssätt som följande exempel. Stopp-handen Många pojkar har svårt att vänta på sin tur. De tar sig gärna före de andra barnen eller kräver uppmärksamhet på annat sätt. En metod att komma tillrätta med det är ”Stopp-handen”, vilket har provats av flera förskolor. Om en vuxen är upptagen med ett barn eller en vuxen och något barn kommer och avbryter, sätter vi upp handen som säger ”stopp”. Då visar vi att vi har hört och sett barnet, men att det får vänta tills vi är klara med det vi håller på med. Nu har barnen också börjat göra så. Se barnet, inte kläderna Vi såg att både pedagoger och föräldrar gav flickor uppmärksamhet för de kläder de hade på sig när de kom på morgonen. Flickorna visade upp sina nya kläder och vi kommenterade att de var fina och söta i dem. Att få uppmärksamhet för sitt utseende riskerar att ge barnet en självkänsla som är kopplad till utseendet. Vi ville istället agera så att barnet känner att de blir sedda och bekräftade för sin egen person, inte efter hur de ser ut eller vad de har för kläder. Idag möter vi varje barn i tamburen med hälsningsfrasen: ”Hur är det med dej idag?” Otraditionella arbetsformer för att bryta traditionella könsmönster Risbroskolan kommer att med otraditionella arbetsformer försöka bryta traditionella könsmönster. Under sin högstadietid ska varje grupp/elev redovisa sitt temaarbete på flera olika sätt: teater/rollspel, musik, tidningsartikel, muntlig redovisning, skriftlig redovisning/kompendium, pc-presentation, skriftligt prov och utställning. – Syftet är att alla elever, oavsett kön, ska få träna på olika förmågor, säger Eva-Karin Projektet syftar till att etablera ett jämställdhetspedagogiskt arbetssätt i Fagerstas skolor och förskolor. Det ska bli starten på ett långsiktigt arbete för jämställdhet och ökad tillväxt i Fagersta. – Om fler unga kvinnor väljer teknisk utbildning, får jobb och bosätter sig här kanske det på sikt föds fler barn i Fagersta. Då bidrar jämställdhet till Fagerstas tillväxt, säger Eva-Karin. Eva-Karin Wedin, som bor i Västerås och är själv lärare, har tidigare arbetat med liknande jämställdhetsprojekt. – Det här är så viktigt för det gör skillnad, medvetna pedagoger gör skillnad för att barn och ungdomar ska få lika möjligheter och rättigheter i skola och förskola, säger Eva-Karin med eftertryck. – Pedagoger kan vara skeptiska till en början, men det vänds till stort engagemang när de ser hur mycket de själva är med och överför traditionella könsroller, det är värt arbetet, säger Eva-Karin på sitt lågmälda sätt. Merja Hellstrand, informatör 0223-442 88