Till slut ja till EU-lag om företags ansvar för mänskliga rättigheter och miljö

I dag har EU-länderna äntligen sagt ja till en EU-lag om företags ansvar för mänskliga rättigheter och miljö, CSDDD. Den blir inte alls så kraftfull som det ursprungliga förslaget och kommer – efter långtgående kompromisser – bara att gälla väldigt stora bolag.
– Vi välkomnar beslutet, även om vi hade önskat att den ursprungliga överenskommelsen respekterats. Ett urvattnat direktiv är trots allt bättre än inget alls. En stor besvikelse är också att den svenska regeringen valde att lägga ner sin röst, säger Ulrika Urey, generalsekreterare på Fairtrade Sverige.

Turerna har varit många kring det direktiv om företags ansvar för mänskliga rättigheter och miljö som det nåddes en politisk överenskommelse om i december 2023. Den slutgiltiga omröstningen för att godkänna lagtexten, vilket vanligtvis är en ren formalitet, skulle ske i februari i år. Men den blev aldrig av – eftersom länderna inte kunde enas.

Sedan dess har kompromisser gjorts vilket inneburit att medlemsländerna nu har kunnat enas, men också att direktivet inte längre är lika kraftfullt. Exempelvis kommer det att gälla betydligt färre företag än vad som först var överenskommet. Från början var det tänkt att direktivet skulle omfatta företag med minst 500 anställda och 150 miljoner euro i omsättning. Nu handlar det i stället om mycket stora bolag (minst 1000 anställda och 450 miljoner euro i omsättning). I praktiken: 0,05 procent av europeiska företag enligt preliminära beräkningar*.

– Miljön och människor som redan befinner sig i utsatthet förtjänar bättre än så, säger Ulrika Urey.

Fairtrade ser positivt på att levnadsinkomst, vid sidan av levnadslön, erkänns som en mänsklig rättighet i bilagan till CSDDD, vilket gör det till en rättighet som företag som direkt omfattas av direktivet måste respektera.

– Det här är bestämmelser som Fairtrade arbetat för att införliva i direktivet. Vi välkomnar att företag kommer att behöva ta frågor om levnadslöner och levnadsinkomster på större allvar. Vi ser också positivt på att berörda företag behöver utvärdera sina inköpsmetoder och se till att minska de negativa effekter som dessa kan ha på mänskliga rättigheter och miljö, säger Ulrika Urey.

Direktivet tydliggör förväntningar och krav som sannolikt kommer att bli obligatoriska för en mycket större grupp av företag i framtiden. Det är också efterlängtat av flera företag som länge efterlyst en gemensam spelplan för schysst konkurrens på lika villkor, och det kommer innebära att företag slipper förhålla sig till ett lapptäcke av olika nationella lagstiftningar.

– Även om vi hade hoppats på ett skarpare direktiv, är det här är ändå ett steg i rätt riktning. Med det breda stöd som den här EU-lagen har – från företag, civilsamhälle och fackföreningsrörelsen – är det obegripligt att regeringen lade ner sin röst. Från Fairtrades sida kommer vi göra vad vi kan för vi ska få till en skarp svensk lagstiftning. Det här är golvet inte taket, säger Ulrika Urey.

*SOMO, med viss data från Orbis and Eurostat