Vi är alltid beredda!

Under beredskapsveckan aktualiseras frågor om beredskap. Satsningen leds av Myndigheten för civilt försvar och genomförs av många aktörer samtidigt i syfte att stärka motståndskraften hos invånarna i hela landet. Temaveckan genomförs alltid vecka 39 och i år genomförs den för tionde gången.

För Familjebostäder är beredskap inget nytt. Dygnet runt, året om, finns en tjänsteperson i beredskap och en krisledning som kan aktiveras vid större händelser. Beredskap handlar också om vardagliga saker som snabbt blir avgörande - att information når fram även utan el eller internet, och att värme, vatten och avlopp fungerar så långt det är möjligt. I flera frågor är Familjebostäder beroende av andra aktörer.

– Beredskap handlar om att vara förberedd innan något händer, säger Robert Jademyr, distriktschef på Familjebostäder.

För bostadsbolag handlar det bland annat om att kunna hantera samhällsstörningar som påverkar många samtidigt. När det gäller skyddsrum har fastighetsägaren ett ansvar. Från 1 juni gäller en ny lag om skyddsrum. Den innebär att fastighetsägare som har skyddsrum i sina hus får ett tydligare ansvar för att de kan användas om de skulle behövas. I Sverige finns ungefär 64 000 skyddsrum som ska kunna ställas i ordning inom 48 timmar vid höjd beredskap. Knappt 300 finns i Familjebostäders hus.

– Vi har gått igenom alla våra skyddsrum, säger Robert Jademyr. Det har handlat om att få koll på var skyddsrummen finns, kontrollera skyltningen och se över varje skyddsrums status.

– Vi har tittat på om den nödvändiga utrustningen finns på plats, till exempel vattendunkar och utrustning för ventilation. Det viktiga är att vi vet vad som behöver vara i ordning, säger han.

Merparten av Familjebostäders skyddsrum är förråd, bland annat hyresgästernas, som töms och blir skyddsrum om det behövs. Då kommer information från myndigheter och ansvariga aktörer.

Det finns också mycket var och en kan göra hemma för att ha en egen beredskap. Myndigheterna rekommenderar hemberedskap för minst en vecka, vilket innebär till exempel att ha dricksvatten, mat som håller länge, värme, ficklampa, batterier, radio och koll på viktiga telefonnummer. Ett annat tips är att ha god kontakt med sina grannar. Om man känner sina grannar har man bättre möjlighet att hantera en kris. Man kanske kan hjälpa varandra med information, värme, mat eller hålla koll på att alla mår bra. Beredskap kan låta stort och svårt. Men ofta börjar den i det lilla. Att ha vatten hemma. Att hälsa på grannen. Och att veta att det finns en plan om något händer.

Vill du veta mer om Familjebostäders beredskapsarbete, kontakta gärna:
Robert Jademyr, distriktschef robert.jademyr@familjebostader.se0317314812
Pia Woelfler, säkerhetschef pia.woelfler@familjebostader.se0317318141