Blogginlägg -

Johan pratar om familjeklimat i radio P4

Vad är grunderna i ett familjeklimat? 

Det finns, enligt framlidne forskaren och professorn Kjell Hansson, fyra variabler som går att skatta hos en familj när det gäller familjens klimat; Närhet, Distans, Spontanitet och Kaos. Närhet är den variabel som omfattar det goda i familjelivet, vilket beskrivs som nära och intima relationer samt som sammanhållning i familjen. Närhets motsatsförhållande är Distans och beskrivs som ett distanserat och likgiltigt förhållningssätt mellan familjemedlemmarna med andra ord; frikoppling. Kaos beskrivs som instabilt och splittrat. Vad gäller Spontanitet beskriver Hansson det som både spontant och explosivt.

Vilka komponenter brukar man generellt fokusera på?

Stefan Persson, Psykologiforskare vid Örebro universitet, menar att det är viktigt att fokusera på om barn och ungdomar känner att de har inflytande och kan påverka sin omgivning för att de ska må bra. Han ser familjen som ett system där samtliga delar påverkar varandra. Barn och föräldrar skapar tillsammans ett familjeklimat där ungdomar upplever att föräldrar lyssnar på dem när de fattar beslut.

Hur tar man reda på hur det står till i ens egna familj?

Man kan använda sig av ett skattningsverktyg som jag nämnde tidigare, men också fundera på t ex hur nära och intima relationerna mellan familjemedlemmarna är eller om det finns en distans som tar sig uttryck i att man inte bryr sig om varandra. Om det eskalerar flera olika konflikter i familjen som ingen tar ansvar för, så får man betrakta familjeklimatet som icke gott. Om man däremot upplever att vi bryr oss om varandra och konflikter upplevs hanterbara och begripliga så beskriver familjen att de har ett gott klimat.

Kan det vara en i familjen som påverkar hela familjeklimatet eller är alla delaktiga?

Alla i familjen påverkar klimatet. Frågan är bara hur vi hanterar när några eller en individ påverkar familjen med en för stor dominans. I tidigare forskning har en stor del av fokus legat på vem som bestämmer. Oftast har det varit de vuxna. Stefan Persson har frågat barn och ungdomar om de känner att de har inflytande i beslut som tas hemma. Precis som man kan känna sig kontrollerad när andra fattar beslut över ens huvud så kan man även tvingas in i att fatta beslut ensam eller oberoende av andra.

– Då tänker jag speciellt på tonårsföräldrar där föräldrar har hört att ungdomarna ska fatta beslut själva för att bli självständiga. Det man kanske ska tänka på i det läget är att vara lyhörd för när ungdomarna faktiskt behöver stöd i beslut de ska ta, annars kan det lätt bli en form av tvång till att vara oberoende. 

Varför är det viktigt med ett gott klimat i familjen?

Det är viktigt för att barn och ungdomar inte ska känna sig kontrollerade och utan en röst. När man har ett gott familjeklimat så finns en grund för bra samarbete och det minskar på stress och känslor av obehag i familjen.

Vilka är de vanligaste problemen när det inte funkar som det ska?

Konflikter som inte får en lösning är det vanligaste problemet. Familjen grälar ofta och det blir trist stämning. Om ingen tar tag i det så orkar ingen till slut vara hemma. Känslor av sorg och vrede dominerar i familjen. Om de vuxna abdikerar från sitt vuxenansvar och barnen tar mer intryck av kompisar och andra familjer samtidigt som de känner ett starkt agg mot sin familj så hamnar familjen i negativ spiral.

Vem bär ansvar för klimatet i familjen?

Barn och föräldrar skapar tillsammans familjens klimat och kan ta ansvar för hur det är i familjen. De vuxna har dock huvudansvaret. Från tonåren brukar man börja dela ut ansvar även till barnen när det gäller hur familjen mår. 

Att ändra på det egna familjeklimatet går säkerligen inte över en natt, vilka råd vill du ge till de som lyssnar och som vill ta sig an att komma på rätt spår?

Gör det du inte är bra på. Om du är en dålig lyssnare så börja lyssna på varandra. Sätt en ära i att lyssna bäst av alla. När du har börjat lyssna på din familj så försöka att höra vad de vill säga dig. Hör du nåt budskap som låter annorlunda än tidigare så är det ett tecken på att familjeklimatet håller på att ändras. Ofta kan vi påverka mer än vi tror genom att bli mer av det vi inte är så bra på. Om du redan är en lyssnar så behöver du istället bli mera öppen med vad du känner, tänker och behöver av familjen. Det är samspelet mellan familjemedlemmarna som skapa olika familjeklimat.

Ämnen

  • Mental hälsa

Regioner

  • Jönköping

Kontakter

Relaterat innehåll

  • En fröjdefull jul till oss alla

    Den stundande högtiden Julen är familjens och framförallt barnens stora helg. Det sprids en förhoppning om frid och glädje, även om många familjer och barn inte får uppleva det den här julen. Barn är känsliga för om vi vuxna är känslomässigt närvarande, därför är det viktigt att fira julen i nykterhetens tecken i familjer med minderåriga barn hemma. Vi önskar en God Jul i glädjens tecken.

  • Johan pratar om hur familjen påverkas av sjukdom i radio P4 Malmöhus morgonsändning

    Är det viktigt att familjer eller par söker hjälp hos en familjerådgivare om sjukdom eller funktionshinder finns i familjen?
    Ja, det är en viktig anledning för att komma till familjerådgivning eller parterapi för att få hjälp.
    Vilka slags problem kan uppstå om någon i familjen blir plötsligt sjuk eller visar sig ha ett funktionshinder?
    Familjerelationerna förändras och därmed villkoren fö

  • Johan pratar om Sex i radio P4 Malmöhus morgonsändning

    Det sägs att sexlivet är en termometer på hur bra relationen är i övrigt, stämmer det?
    Ja, det är en bra liknelse. Ibland är det glödhett och ibland är det undertemp och oftast är det lagom varmt. Om man tänker sig sexlivet som en termometer på förhållandets kvalité för övrigt så tänker man ofta på den intima delen. Det säger också något om attraktiviteten för sin partner.
    Vilka är de vanlig

  • Johan pratar om otrohet i radio P4 Malmöhus morgonsändning

    - Vad räknas som otrohet? En kyss, flörtiga sms eller ett ligg?
    Det är individuellt vad som räknas som otrohet. Oftast tänker vi att det handlar om ett ligg, men det brukar kännas för den andra om partnern även har kysst eller varit flörtig i dennes sällskap.
    - När i relationen är det vanligast med otrohet? I början eller efter många år?
    Det är omöjligt att svara generellt på. Det finns

  • Johan pratar om Julen i radio P4 Malmöhus morgonsändning

    Julen är familjernas högtid, ändå finns det knappt en enda släkt där det inte gnisslar alls. Hur kommer det sig att det år efter år är så svårt för många att få till det? 
    Det beror på att vi har höga förväntningar på att umgås med varandra på julen. De förväntningarna kan vi inte alltid infria och då blir vi besvikna, arga och ledsna.
    Vilka är de vanligaste problemen som kan leda till konfl

  • Johan pratar om Anknytning och relationer i radio P4 Malmöhus morgonsändninging

    Vad är Anknytning?
    Begreppet anknytning i psykoterapisammanhang beskriver hur vi människor knyter an till varandra. John Bowlby och Mary Ainsworth är två grundare av den sk Anknytningsteorin som beskriver hur spädbarnet och anknytningspersonen (modern oftast) startar en relation med olika kvaliteter och som sedan påverkar hur vi som vuxna knyter an till andra viktiga personer.
    Hur fungerar a

  • Johan pratar vabruari i radio Malmöhus morgonsändning

    Hur överlever relationen under småbarnsåren när barnen får allt från löss till magsjuka titt som tätt?
    Hur skulle du beskriva en småbarnsfamiljs vardag under vabruari eller influensasäsong? För de som inte har barn kan uppståndelsen verka märklig? 
    - Jag skulle beskriva den som mer eller mindre kaotisk beroende på om familjen saknar nätverk som kan hjälpa till eller inte. Mor- och farföräldr

  • Johan pratar om kommunikation i radio P4 Malmöhus

    Vilka olika slags kommunikationsstilar finns det?
    Det finns lika många stilar som människor. Men jag brukar tänka utifrån DISC modellen som delar in oss i fyra olika färger. Grön står för stödjande. Den gula står för extrovert. Den blå står för analytisk och röd för pådrivande. Det ideala är om vi kan anpassa beteendet och kommunikation beroende på den en möter och den situation en befinner sig