När tankar om att separera förs på tal i kärleksförhållandet, hur gör man då?

Par- och familjeterapi går ut på att man talar om och behandlar sina problem tillsammans, som par eller med flera familjemedlemmar närvarande.

Problem som gör att man söker sig till par- eller familjeterapi kan se ut på olika sätt. Ibland söker man hjälp för att man upplever att man har ett gemensamt problem. Ibland handlar det om att hela familjen deltar för att hjälpa en familjemedlem. Gränsen är inte alltid självklar, för oftast är det ju så att hela familjen berörs om en familjemedlem inte mår bra.

Familjemedlemmar påverkar varandra både i negativ och i positiv riktning. Om man söker familjeterapi är det ofta med utgångspunkten att man på något sätt har fastnat i negativa mönster som man inte lyckats bryta själva.

Kanske har man tagit eller tillskrivit varandra roller som inte stämmer med den man vill vara. Kanske har arbetsfördelningen blivit väldigt orättvis, så att något upplever sig dra ett mycket tyngre lass än andra. Kanske lyckas man inte längre kommunicera med varandra.

Vanligt är också att familjer som drabbas av yttre händelser som stress, sorg eller motgångar av olika slag hamnar i ett läge där de inte längre orkar vara ett stöd för varandra.

Olika terapiformer

En traditionell form av familjeterapi är systemisk familjeterapi. Men nu för tiden finns det möjlighet att gå i familjeterapi med olika psykologiska behandlingsmetoder som grund.

Vilken teori terapeuten än utgår ifrån i sitt behandlingsarbete så är det ändå vanligt att man, precis som i systemteorin, utgår ifrån grundtanken att alla i en familj är beroende av och påverkar varandra på olika sätt.

I behandlingen är tanken att man ska ta tillvara familjemedlemmarnas individuella styrkor, men fokus varierar utifrån vilken teori man grundar sitt arbete på.

Psykodynamisk grund

I terapier på psykodynamisk grund fokuserar man på vilka underliggande mekanismer som gjort att problemen har uppstått. Man tittar till exempel på vilka relationsmönster de olika familjemedlemmarna har med sig ifrån sina tidigaste relationer och man analyserar vilka behov individerna försöker fylla inom familjens ramar.

Målet är att nå insikt om att drivkrafterna inte alltid är helt rationella och att det som stämde i de gamla relationerna exempelvis som barn i uppväxtfamiljen inte nödvändigtvis stämmer i de nya, vuxna rollerna. Genom denna insikt kan man utvecklas och förändra roller, förväntningar och förhållningssätt.

Beteendeterapeutisk grund

I en par- eller familjeterapi på kognitiv beteendeterapeutisk grund ligger fokus mer på framtiden. Man arbetar med ett lösningsfokuserat förhållningssätt och tydliga mål för terapin.

Ofta inleder man med att göra en ordentlig analys av problemet, där man identifierar vad det är som behöver ändras. Grundtanken är sedan att man ska förändra det som går att förändra.

Viktigt är också att acceptera att allt inte går att förändra, utan att man ibland behöver lära sig att leva med ofullkomligheter – hos sig själv och andra.

Man arbetar ofta med hemuppgifter och mycket av jobbet sker därför utanför terapirummet.

Andra behandlingsmetoder

Inom de större terapiinriktningarna finns också många varianter, så både innehåll och upplägg kan variera utifrån vilken inriktning den enskilda terapeuten har.

Det finns också en mängd specialiserade terapiformer. Exempelvis kan man arbeta med hela familjer i terapiformer med skapande inslag, som bild, musik eller drama.

Inom missbruksvården är det också vanligt med familjeterapeutiska insatser, exempelvis i de som har sin grund i det som kallas ”12-stegsprogrammet”.

Parterapi bedrivs ibland även med utgångspunkt i sexologi.

Var kan man få hjälp?

Vad man än väljer för inriktning, men kanske i synnerhet om man väljer någon av de mindre vedertagna, och därmed mindre beprövade och utforskade, terapiformerna, är det viktigt att behandlaren har kompetens för sin verksamhet. Legitimation utfärdad av Socialstyrelsen är ett bra sätt att tillse att denna kompetens finns.

Familjeterapi kan man i vissa fall få via barn- och ungdomspsykiatrin eller inom vuxenpsykiatrin.

Kommunerna tillhandahåller också familjerådgivning, som ibland kan innefatta familjeterapi.

På många håll bedriver även kyrkan familjerådgivning med legitimerade behandlare.

Vid vissa problem finns det också möjlighet att få stöd från socialtjänsten i form av familjeterapeutiska insatser.

Man kan också vända sig till privatpraktiserande psykologer och psykoterapeuter som arbetar med par- och familjeinriktning. Läs mer på psykologiguiden.se