Den ekonomiska krisen förödande för världens hungriga

Över en miljard hungriga 2009 - FAO släpper hungerrapport

Den kraftiga ökningen av hunger som utlösts av den globala ekonomiska krisen har slagit hårdast mot världens fattigaste. Det visar på ett bräckligt system i akut behov av förändring, enligt FAO:s årliga hungerrapport, The State of Food Insecurity (SOFI), som tagits fram i samarbete med FN:s världslivsmedelsprogram (World Food Programme, WFP).

Kombinationen av matkrisen och den ekonomiska krisen har lett till att antalet hungriga människor i världen är fler än någonsin - över en miljard människor är undernärda, enligt FAO:s beräkningar. Nästan alla lever i fattigare länder.

En oacceptabel trend

Det finns stora brister i det globala systemet för tryggad tillgång till mat. Det syns tydligt då antalet hungriga ökar både under perioder av pristoppar och ekonomisk nedgång och under perioder med låga priser och ekonomiskt välstånd. Antalet hungriga och kroniskt undernärda människor i världen har sakta men säkert ökat under det senaste decenniet, redan innan de nya kriserna.

"Att antalet hungriga människor ökar är oacceptabelt. Vi har de ekonomiska och tekniska förutsättningarna för att utrota hungern, vad som saknas är en starkare politisk vilja. Att investera i fattigare länders jordbruk är nyckeln eftersom en fungerande jordbrukssektor är viktig inte bara för att komma till bukt med svält och fattigdom utan också för att säkerställa ekonomisk tillväxt, fred och stabilitet i världen", fastslår FAO:s generaldirektör Jacques Diouf.

Svårast för de fattiga

Flera faktorer har bidragit till att göra den nuvarande ekonomiska krisen särskilt svår för utsatta hushåll i fattigare länder:

För det första drabbar krisen stora delar av världen samtidigt. Det gör det svårare för stater att ta till vanliga ekonomiska åtgärder som devalvering av valutan, lån eller ökad användning av bistånd. Dessutom minskar de pengar som skickas hem av människor som arbetar i städer eller utomlands - en av de största inkomstkällorna för fattigare länder.

För det andra följer den ekonomiska krisen på en matkris som redan har slagit mot de mest utsatta. De drabbas av höga livsmedelspriser, minskade inkomster och lägre sysselsättning, och de har redan sålt sina tillgångar, minskat sin matkonsumtion och sparat in på hälsovård och utbildning. Nu riskerar dessa familjer att gå djupare in i hunger och fattigdom.

Den tredje faktorn som skiljer den här krisen från de tidigare är att fattigare länder har blivit mer integrerade i världsekonomin än de var för 20 år sedan, både finansiellt och kommersiellt. Det gör dem mer sårbara för förändringar på den internationella marknaden.

Vad behövs?

"Småskaliga jordbrukare måste få tillgång till kvalitetsutsäde, växtnäring, djurfoder och teknik för att kunna öka sin produktivitet och produktion", säger Diouf. "Och deras regeringar behöver ekonomiska och politiska verktyg för att säkerställa att ländernas jordbrukssektorer är både mer produktiva och mer motståndskraftiga mot kriser."

Men ökad produktion och bättre tillträde till marknader räcker inte för att lösa hungern. Hungerrapporten lyfter också fram rätten till mat som ett viktigt verktyg för att bekämpa hungern genom att skapa ekonomiska och politiska förutsättningar som verkar för allas grundläggande mänskliga rättigheter.

Läs mer:

FAO:s hungerrapport 2009

FAO:s hungerportal

Världshungerdagen i Sverige 2009

Världshungerdagen (FAO.org)

Expertforumet om mat åt alla 2050

Världstoppmötet om tryggad tillgång till mat

FAO:s sida om världens matsituation

FN:s världslivsmedelsprogram