Fågelinfluensan fortfarande ett hot för människor varnar FAO:s generaldirektör

Kontakt: Christina Engfeldt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation, FAO Ansvarig för FAO:s informationsverksamhet i Norden tel. 08 20 48 42, mobil: 070 320 48 42 e-post: christina.engfeldt@fao.org www.faonorden.se och www.fao.org Globaliseringen och klimatförändringarna gynnar viruset – Fågelinfluensan riskerar fortfarande att orsaka en global pandemi och det krävs därför fortsatt vaksamhet och kontrollrutiner, särskilt för djur, underströk Jacques Diouf, generaldirektör för FN:s Livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) för deltagarna på det internationella toppmötet om fågelinfluensan och pandemisk influensa i New Delhi idag. FAO:s generaldirektör varnade i sitt tal för att ”spridandet av fågelinfluensan är typiskt för potentiella framväxande stora hälsokriser eftersom det råder ökad risk för att sjukdomar sprids över långa avstånd under en mycket kort period p.g.a. globaliseringen och klimatförändringarna.” Förebyggande program med verkningsfulla kontrollsystem har införts i många länder under närmare fyra år och medverkat till att isolera eller till och med utrota sjukdomen. Nästan alla länder har genomfört nödåtgärdsprogram och har förstärkt sina hälso- och veterinärsinstanser. Trots de kraftfulla åtgärder som har vidtagits nationellt och av det internationella samfundet för att förhindra spridningen och kontrollera H5N1-viruset står många länder fortfarande inför allvarliga utmaningar. Kvarvarande risker ”Det högst smittsamma H5N1-viruset fortsätter att circulera i vissa av världens regioner och orsakar spridningen till eller återinförandet av sjukdomen i andra länder. Omfattande utbrottsområden finns kvar särskilt i länder som Egypten och Indonesien där viruset fortfarande har fäste och där risken är överhängande att det ska utvecklas till en pandemiskt virus,” framhöll Jacques Diouf. ”Vi är fortfarande osäkra på den exakta roll som vilda fåglar spelar. Det finns en reell risk att det uppkommer virus som nuvarande vacciner inte hjälper mot. Ett annat stort problem är kostnaden för de långsiktiga kontrollprogrammen och hur dessa ska finansieras. Slutligen finns det fortfarande svårigheter när det gäller kontrollerandet av illegal införsel av produkter och levande djur.” Stabila skyddssystem för djurhälsa som drivs av välutrustade väterinärinstanser och stöds av ett tydligt politiska engagemang är nyckelkomponenter för ett framgångsrikt kontrollprogramsarbete för fågelinfluensan, betonade FAO:s generaldirektör. Det är nödvändigt att fågeluppfödningssystem förbättrar biosäkerheten och rutiner för hygien för att förhindra att viruset sprids genom produktionskedjan. “Vi behöver globala handlingsramar som tar särskild hänsyn till de svåra sociala och ekonomiska konskvenser som dessa förändringar för med sig, särskilt för de fattigaste och för de som har småskalig fågeluppfödning på bakgården,” anförde Jacques Diouf. Fler hälsokriser FAO:s generaldirektören höjde ett varnande finger och framhöll att det internationella samfundet måste var förberett på ytterligare större hälsokriser från djurriket. “Ökningen av internationell handel kommer att fortsätta, liksom klimatförändringarna, och deras inverkan på ekosystemen har redan lett till spridandet av insektsburna sjukdomar till platser som hittintills varit befriade från sådant,” påpekade han. “Rift Valley Fever, Bluetongue och West Nile Fever är exempel på sådana insektsburna sjukdomar. Spridandet av andra sjukdomar, som kan spridas från djur till människor är mul- och klövsjuka och afrikansk svinpest är. Dessa kan spridas på samma sätt som fågelinfluensan och är kopplade till de intensifierade produktionssystemen och till ökningen av kommersiell transport, vare sig den är kontrollerad eller inte.” ”De flesta hälsokriser som har uppstått de senaste tio åren har handlat om sjukdomar som kan överföras till människor och har uppstått i utvecklingsländer. Uppenbarligen måste därför de investeringar som krävs för att förbättra hälsosystemen fokusera på ettt förebyggande arbete vid källan – bland djuren – och i länder i Syd. Totalt har 60 länder i Asien, Europa och Afrika drabbats av fågelinfluensan sedan 2003. Av dessa har 26 länder upplevt utbrott under 2007. Med undantag för ett fåtal utbrott bland vilda fåglar har de flesta utbrotten skett bland tamfåglar, inklusive hos kyckling, kalkon, gäss, ankor och vaktel. I samarbete med nationella veterinärsinstanser, världsorganisationen för djurhälsa (OIE) och världhälsoorganisationen (WHO) spelar FAO en ledande roll i kampen mot fågelinfluensan. Med FAO:s hjälp har mer än 130 länder kunnat anta lämpliga förebyggande insatser och kontrollåtgärder. Läs mer: www.faonorden.se