Klimatförändringen har stor inverkan på jordbrukets vattenförsörjning

Ny FAO-undersökning sammanfattar vetenskapliga kunskapsläget

En ny FAO-rapport varnar för att klimatförändringen kommer att ha en betydande påverkan på vattentillgången för livsmedelsproduktionen de kommande årtiondena.

Rapporten om klimatförändringen, vatten och tryggad livsmedelsförsörjning är en omfattande kartläggning av befintlig vetenskaplig fakta kring klimatförändringens förväntade konsekvenser på vattenanvändningen inom jordbruket.

Konsekvenserna inkluderar minskad flodavrinning och infiltration av grundvattenreservoarer kring Medelhavet och i halvtorra områden i Nord- och Sydamerika, Australien och södra Afrika, detta är regioner som redan lider av vattenbrist. I Asien kommer även stora landarealer som är beroende av snösmältning och glaciärer för sin vattenförsörjning att påverkas. Samtidigt riskerar tätbefolkade floddeltan att drabbas av minskade vattenflöden, ökad salthalt och stigande havsnivåer.

Andra konsekvenser som beskrivs i rapporten är:

Ett snabbare vattenkretslopp i världen i och med att stigande temperaturer ökar avdunstningen från land och hav. Nederbörden kommer öka i tropiska områden och på högre breddgrader samtidigt som den kommer att minska i redan halvtorra och mellantorra områden och i de inre delarna av stora kontinenter. Det behövs planeras för en ökad frekvens av torka och översvämningar i framtiden men redan nu förväntas områden som lider av vattenbrist att bli torrare och varmare.

Trots att det inte går att göra helt säkra bedömningar för hur påfyllning av grundvatten kommer se ut som ett resultat av klimatförändringen, kan den ökade frekvensen av torka förväntas leda till att mer av det tillgängliga grundvattnet tas i anspråk för att dämpa en möjlig produktionsminskning för jordbrukare.

Minskande glaciärtäcken, som står för ungefär 40 procent av världens bevattning, kommer så småningom påverka mängden marknära vatten som är tillgängligt för jordbruket i viktiga produktionsområden.

Stigande temperaturer kommer även att förlänga odlingssäsongen i nordliga tempererade områden men kommer att korta den på så gott som alla andra platser. Tillsammans med en ökad evapotranspiration, som är den ungefärliga summan av avdunstning och transpiration, kommer detta leda till att avkastningen och grödornas vattenproduktivitet minskar.

”Både försörjningsmöjligheterna på landsbygden och livsmedelsförsörjningen för stadsbor är i farozonen”, säger undergeneraldirektören för FAO:s avdelning för naturresurser, Alexander Mueller. ”Men de fattiga på landsbygden, som är de mest utsatta, kommer troligtvis att drabbas hårdast”.

Möta utmaningen

För att svara på dessa nya utmaningar ser FAO:s rapport också till åtgärder som kan tas av nationella beslutsfattare, regionala och lokala vattenmyndigheter och enskilda jordbrukare.

Ett viktigt område som kräver mer uppmärksamhet är förbättrade möjligheter för länder att implementera effektiva system för vattenanvändningsberäkningar. Det innebär noggrannare mätningar för att uppskatta försörjning, transport och flöden av vatten och på så sätt underlättas beslut om hur vattenresurser bör skötas och användas under varierande förhållanden.

”Beräkningar av vattenanvändning i de flesta låginkomstländerna är mycket begränsad, och fördelningen av resurser är icke-existerande, ovetenskaplig eller dåligt utvecklad”, säger rapporten. ”Att hjälpa låginkomstländer att få tillstånd ett bra arbetssätt för att beräkna sin vattenanvändning och att utveckla stabila men samtidigt flexibla system för fördelningen av vattenresurser är av högsta prioritet”.

På gårdsnivå kan jordbrukarna förändra sina odlingsmönster och -metoder för att möjliggöra tidigare eller senare sådd, minska vattenanvändningen och optimera sin bevattning. Avkastning och produktivitet kan förbättras genom en övergång till markfuktighetsbevarande jordbruksmetoder, vilket även omfattar ingen eller minimal jordbearbetning. Att plantera grödor med djupgående rötter skulle även göra det möjligt för jordbrukare att bättre kunna utnyttja den tillgängliga markfuktigheten.

Ett blandat trädjordbrukssystem är också lovande. Dessa system kan fungera som kolsänkor genom att binda kol, men kan även ge ytterligare fördelar som till exempel ge skugga som sänker temperaturen och minskar avdunstningen. De kan även ge skydd mot vind och förbättra bevarandet av jord och den vattenhållande förmågan.

FAO:s rapport betonar också det faktum att småskaliga producenter i låginkomstländer kommer att ställas inför svårigheter när det gäller att införa sådana strategier.

”Storleken på lantbruket och tillgång till kapital sätter gränserna för omställningens utsträckning och förändringen på gårdsnivå”, varnar rapporten och noterar samtidigt att redan idag producerar många lantbruk i låginkomstländer skördar som ligger långt under deras egentliga potential utifrån jordbruks- och klimatmöjligheter.

Fokus på ”hotspots”

FAO varnar även för kunskapsluckor när det gäller hur klimatförändringens påverkan på vattentillgänglighet och vattenkvalitet för jordbruket kommer att se ut på regional nivå där jordbrukare är utsatta för störst risk.

”Bättre precision och fokus krävs för att förstå karaktären, omfattningen och området för klimatförändringens påverkan på jordbrukets vattentillgång i låginkomstländerna” säger rapporten och tillägger ”att kartlägga sårbarheten är centralt på både nationell och regional nivå”.

Läs mer:

Pressmeddelandet på engelska

Rapporten - Climate change, water and food security

FAO:s arbete med vatten

FAO:s arbete med klimatförändringen

FAO:s avdelning för naturresurser och miljö